Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 Lindroth: Anmälan,
äktsvenska materialet inskränker sig utgivaren, där förklaring
över huvud ansetts av nöden, ofta inte till översättning, utan ger
också därutöver här och var värdefulla upplysningar, varvid sär-
skilt hans utomordentliga kännedom om de uppsvenska dialekterna
kommer till sin rätt. Såsom exempel nämner jag habbla, lång-tog,
tugu. Kanske hade utgivaren kunnat vara litet mindre njugg med
översättningar. Mig synes, som om kommer a f säg (s. 192), allc-
slä tt, alt~slätt (s. 24 i m argen; uteglömt därför?), targa (s. 294),
påbär (s. 31 j) kunnat förtjäna tas med.
Där översättning finnes, är jag inte alltid ense med Hessel-
man om dess riktighet. Grunka s. 4 ls är knappast bra översatt
med ’knota, mumla’ (det är det förra ordet jag antastar). Varför
inte nyttja ’glunka’? G runka och glunka användas i ä. nsv. om
varandra i samma bet. Kanske lägger H. in något annat i det
moderna ordet än vad här synes passa? Eller anser det brukligt
blott i pass. opersonl.? Ett ’
jfr glunka’ 1. dyl. hade dock inte
skadat. Det s. 124 förekommande gå an är i ordlistan frågande
översatt med ’få passera’. Det betyder dock säkerligen ’gå i verk-
ställighet, ha sin gång’ (det är fråga om en verklig ’dom’, låt vara
en smula i bild); jfr SAOB angå I 3. Aflägse på s. 16ls är över-
satt med ’långsökt; främmande, besynnerlig’, och H. har hänvisat
till ett så översatt aflägse i SAOB. Där finns nu inte detta exem-
pel. Och på goda grunder. Ordet betyder ’kommen ur bruk,
föråldrad, obsolet’ (jfr avlagd), och med den betydelsen återfinnes
detta ställe också i SAOB A 355. — Då H. förmodar, att det be-
synnerliga kortlig s. 1712 är fel för kostlig ’dyrbar’, så borde dock
textsammanhanget (: 1 HÖg-choorn en kortlig g ra a f) ge skäl för en
gissning, att Columbus avsett en korlig g ra a f ’en grav framme i
(hög)koret’; ehuru jag visserligen ej kan anföra något ytterligare
citat på ett sådant ord; jfr emellertid kyrklig begravning o. d.
Ordet är upptaget bland ’i taal’ brukliga ord, och detta kan vara
nog att förklara dess — liksom så många andra sådanas — från-
varo ’i böcker’.
De få anmärkningar jag ovan fört fram, gälla ju bara en-
skilda småsaker *). Absolut felfrihet är ju i allmänhet en illusion.
Men det sammanfattande omdömet måste här bli, att vi nu fått
en synnerligen god Columbus-upplaga, lika användbar vid veten-
skapliga specialundersökningar som vid undervisningen.
1) [Korrekturnot:] Av större betydelse för ljudhistorien är det oriktiga
sätt, varpå H. fattat och översatt Näckia 247. Det tolkas ’fiska med nät’.
Men det har intet med nät att göra. Det är = isl. hnekkja, no. dial, nekhja.
Om detta se snart i större sammanhang min ’Bureus’ s. 203 n. 2.
Hjalmar Lindroth.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
