- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoåttonde Bandet. Ny följd. Tjugofjärde Bandet. 1912 /
325

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Finnur Jónsson: Dyrenavne. 325
menar, att denna skillnad icke haft någon betydelse för ut-
jämningen: ”därtill är den roll dessa former [dvs. dat. sg.
och pl., ack. pl.] spelat i talet ej nog stor”. Denna mening
är emellertid fullständigt obevisad (i varje fall torde ack. pl.
ha varit en mycket använd form). Tvärtom synes mig en
oförvillad uppfattning ovillkorligen böra söka den förelig-
gande skillnaden i utjämningens resultat väsentligen just i
den nämnda skillnaden beträffande antalet kasusformer med
ljudlagsenlig brytning resp. omljud. Dock kunna även de
faktorer, som v. Friesen Nord. stud. s. 280 f. framhåller, för-
tjäna att beaktas. (Forts.)
Lund 1912.
Emil Olson.
Dyrenavne.
Prof. B. Kahle har i en afhandling i Indog. forsch.
XIV (1903) givet en oversigt over ”egennavne” (Altwest-
nordische namenstudien). Han inddeler dem i 3 hovedgrup-
per, dyrenavne, træers navne og tingsnavne (deriblandt navne
på skibe og våben). Det er en temlig fuldstændig samling
af navne i den gamle litteratur, der her foreligger; derimod
er forklaringen ofte urigtig eller unöjagtig. Der er meget
af interesse knyttet til disse navne, der, hvad arten angår,
går tilbage til den grå oldtid. Til alle tider og i alle lande
har det været skik at give dyr og redskaber (især våben)
deres særlige navne. Ikke mindst udviklet har denne navne-
givning været hos vore forfædre, hvad Kahles liste klart
viser. I den lærde tid på Island var man opmærksom på
disse navne, som på så meget andet; vi finder dem i de ver-
sificerede navneremser (f. eks. sværdnavneremsen) sammen
med de mange andre poetiske navne; men de findes også i
særlige remser, således hestenavne i Jorgrímsþula og i Kalfs-
ARKIV FÓR NO K nU K FII.OLOÜI X X V III, XT FÖ U V XXIV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1912/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free