Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Omtvistade fr&gor. 63
ligaste torde vara det, att den förlaga, som skrivaren haft
framför sig, varit avfattad på någon annan dialekt än den,
som han själv talade, och att förlagans språkformer i större
eller mindre grad bibehållits i avskriften, beroende på skri-
varens större eller mindre trohet mot originalet. Yid flera
avskrivningar kunna förhållandena på dylikt sätt bli än mer
invecklade. Men dialektblandning kan naturligtvis även ha
uppstått därigenom, att skrivarens eget språk rönt inflytande
från mer än en dialekt: han kan ha färdats omkring eller
varit bosatt tidvis i olika trakter, han kan ha fått sin verk-
samhet annorstädes än där han blivit född eller uppfostrad
osv. Faktorer av båda de nu nämnda slagen kunna vara
kombinerade med varandra osv.
Det kunde under sådana omständigheter synas hopplöst
att söka utreda de språkliga företeelserna i våra fornskrifter.
Att linjerna i alla fall bli jämförelsevis klara vid undersök-
ningarna av dessa skrifter, beror enligt min mening därpå,
att vi trots allt ha rätt att tro, att det i de allra flesta fall
i första hand och i stort sett är skrivarens eget språkbruk,
som är representerat i de föreliggande formerna, och att det
således är detta språkbruks lagar vi komma på spåren, då
vi — med bortseende från underordnade detaljer, sällsynta
fall osv. — utreda de allmänna tendenserna. Särskilt synes
mig detta gälla om ljudläran och framfor allt just om än-
delsevokaler o. d., vid vilket en skrivare helt visst endast
mycket sällan fäste sådan vikt, att han bemödade sig om
någon trohet mot originalet.
Med denna uppfattning sammanhänga ett par andra
synpunkter, som liksom denna synas delvis principiellt skilja
sig från de åsikter, som omfattas av Hultman.
En blandning av olika språkformer behöver ingalunda
alltid betyda en dialektblandning. En dylik växling kan
nämligen även ha uppstått därigenom, att äldre former ur
samma dialekt blandat sig med yngre i en text, vare sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
