Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 Olson: Omtvistade frågor.
direkt övertagna ur ett äldre original eller använda av en
skrivare, som överhuvud genom sysslande med äldre skrifter
förvärvat i någon mån konservativa skrivvanor. Och växel-
former ha dessutom utan allt tvivel förelegat även samtidigt
i samma dialekt. Det rör sig här otvivelaktigt ofta om
tider, då respektiva ljudlagar just h ållit på att genom-
föras, och man har ingen rätt att vänta, att i skrifter, som
härröra från dessa tider, finna endast fullt genomförda ljud-
lagar. Särskilt måste olikheter mellan en äldre och en?
yngre generation ha förefunnits och kunnat ge anledning
till vacklan 1).
På grund av dessa synpunkter har forskaren ofta rätt
och plikt att i föreliggande växelformer söka spåra en kro-
nologisk utveckling, men också att i vida större utsträck-
ning än Hultman synes vilja medgiva, se inflytelser av sken-
bart eller verkligt olika ljudlagar inom samma dialekt
och sålunda antaga en m indre stark dialektsplittring i
texternas språk, sådant det föreligger för oss.
Det är tydligt, att med de grundläggande förutsättningar,,
som nu diskuterats, uppfattningen av ändelsevokalernas för-
hållanden i cod. B 49 skall bli väsentligen olika den av
Hultman företrädda.
’) Hultmans benägenhet att kräva, att i varje särskild dialekt en viss
ljndföreteelse skall vara konsekvent genomförd, och i sammanhang därmed
att hänföra föreliggande växelformer till olika dialekter framträder på flera
andra ställen än i fråga om ändelsevokalerna. Av sådana fall, där en dylik
uppdelning på olika dialekter synes mig onödig, vill jag här blott nämna
den i § 62 av Hälsingel. behandlade växlingen giald :giœld, gialda :gicélda~
Jag nämner detta fall därför, att just beträflande ia :its det händelsevis före-
ligger b evis för att växelformer ingått i samma persons Bpråkbruk, något
som man ju a priori kan vänta under tiden för genomförandet av övergången
ia > iæ. I originalet till den fsv. Flores och Blanzeflor, om vars författande
av en person man ej har det minsta skäl att tvivla, växlar nämligen i vissa
fall just ia och iee (se Olson i Festskr. till Söderwall s. 87). — Flores och
Blanzeflor’s språk ger för övrigt exempel på hos samma person förenade-
växelformer i flera andra fall (se a. arb. s. 84 ff. passim).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
