Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 Hultman: Nekrolog.
Det ser ut som om vistelsen i utlandet hade för en tid lett
hans tankar bort från svenskarna i Finland. I Uppsala hade han
rörfattat ett föredrag, Island i hednatiden, vilket blivit uppläst på
Nyländska avdelningens årsfest i april 1862 och sedan ingått i
Album utgifvet af Nyländingar II (1864). Utan vetenskapligt
värde, är det av intresse såsom ett slags trosbekännelse: man finner
här samlade alla de drag, som i hans skrifter antyda, att hans
andliga släktlinje går genom Säve upp till Geijer och Götiska för-
bundet. Nu påbörjade han ett annat arbete, vartill ämnet lika-
ledes hämtades från Islands forntid: avhandlingen Einar Skåla-
glams Vellekla öfversatt och förklarad. Den utgavs 1865 såsom
akademisk avhandling för docentur. Det är ett arbete varken
bättre eller sämre än andra av denna typ, så talrikt företrädd bland
den tidens akademiska tryck i Sverige. Konstruktionen och över-
sättningen av de skilda stroferna givas i närmaste anslutning till
Sveinbjöm Egilssons uppfattning, de etymologiska anmärkningar,
varav, tämligen omotiverat, en del ord beledsagas, mest efter Grimm.
Det område Freudenthal här beträtt — kommenteringen av forn-
nordiska texter — återkom han ej sedan till förr än mot slutet av
sitt liv, då han (1895) utgav Östgötalagen med förklaringar (Sv.
Litt, sällsk. skrifter X X IX ), ett förtjänstfullt och nyttigt, om ock
föga självständigt arbete. De första åren efter hans återkomst från
utlandet tillhöra ock några till en del polemiska uppsatser i nor-
disk arkeologi, införda i Litterär Tidskrift (1864).
Emellertid dröjde det ej många år, innan han i sitt skrift-
ställeri började vända sig till de ämnen, som från början legat
honom närmast om hjärtat. Yad han därefter publicerade inom
andra gebit inskränkte sig, frånsett editionen av Östgötalagen, till
ett antal mindre skrifter och uppsatser, vilka för sammanhangets
skull redan här må omtalas. I uppsatsen Om svensk språkkunskap,
särdeles med afseende på Finland (Album utg. af Nyländingar IV,
1868) uppställde han fordran på språkvetenskapligt bildade lärare
i svenska också i de finländska skolorna. Betecknande nog skedde
det med den motiveringen, att endast personer med kunskap i
”fornspråket” (d. v. s. isländskan) kunde med framgång upptaga
kampen mot språkets förstöring genom ”det s. k. språkbruket”.
En maning till de studerande, att åt det svenska modersmålet
skänka ett rum bland studieämnena och att bidraga till genom-
forskandet av de svenska dialekterna i Finland, innehöll inträdes-
föreläsningen Om vårt modersmåls studium (hållen 1873 och tryckt
1875 i Album utg. af Nyländ. VI). Uppsatserna Om ett brons-
svärd funnet i Wichtis socken i Nyland, Öfversigt a f östra Ny-
lands fasta fornlemningar och Järnkors från Femå kyrka i Östra
Nyland (Finska fornminnesfören. tidskr. I, 1874) voro nya vittnes-
börd om Freudenthals arkeologiska intressen. En av honom utar-
betad Svensk rättskrifningslära med särskildt afseende på Finland
utkom 1881—1901 i sex upplagor; därtill hörande Svenska rätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
