Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brate: W rindawi. I l l
Olsen, Hærnavi (Christiania Yidensk.-Selsk. Forh. for 1908
N:o 6) och 0. Lundberg och H. Sperber, Härnevi (Upps.
univ. årsskr. 1911J.
Genom fsv. Wrindawi är vidare klart, att Bugges här-
ledning av Binär i Stud. over de nord. Gude- og Helte-
sagns Opr. s. 130 från Rhene, den lokriske Ajax’ moder, är
oriktig; Vrindr, åt vilken en helgedom varit helgad, måste
vara en av gammalt dyrkad gudinna. Denna urgamla
gudinna kunna återigen de berättelser möjligen senare hava
tillagts, som förtäljas om, hurusom Rindr blev moder åt
Balders hämnare Vale eller Binda hos Saxo födde Bous.
E. Sievers, Altnord. Våli und Beyla i Beitr. z. Gesch.
d. deutsch. Spr. u. Litt. 18, 582 ff. härleder namnet på
Rinds son Våli från grundformen *Wanila, fht. Wanilo,
Wenilo, och dess biform Ali (Ali ed‘a Våli heiter einn, sonr
Odins ok Bindar SE. I, 102, II, 270) från *Wanula, som
genom *Vçnli, *Vçli, *Vóli slutligen måste giva Öli\ då ÓU
även måste utveckla sig ur *Anula, biform till det *Anila, som
blev AU, så har man även tillagt Våli namnet AU. Sievers
säger det ligga nära att anknyta stammen *wan- till isl. vanir
å ena sidan och å andra sidan till fs. wanum ’strålande skön’
men lämnar oavgjort vilket och uppvisar stammen som första
led i egennamnen: fht. Weni-bert, Wane-gär, Wana-hilt. F.
Detter, Beitr. 19, 503 tolkar Våli ’kleiner Vane’, vilket synes
rimligast, då fråga är om en gudason, och denna tolkning upp-
tages av E. Mogk, Germ. Mythol. (Samml. Göschen), Leipzig
1906, s. 81 men förkastas av B. Meyer, Altgerm. Reli-
gionsgesch. 377 på skäl, som synas mig otillräckliga.
Då Vrinds son, isl. Voie, betyder ’den lille vanen’, har
sannolikt även modem hört till vanerna, fruktbarhetens gu-
dar. Ovisst synes, om Bous, Saxos namn på Vale, kan
anses häntyda på samma gudar; det är uppenbarligen en
latinisering av isl. búi m., som är likbetydande med búandi,
bondi, se Fritzner Ordbog2, och har sålunda med jordens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
