- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonionde Bandet. Ny följd. Tjugofemre Bandet. 1913 /
156

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156 Hjelmqvist: Ospar o. ospard.
es ungerne thun”. Schiller-Lübben 5: 66 anmärker härom:
”Eig. heisst unnode ”nicht ungerne”; die Negat. ist wohl hin-
zugetreten, als die Bedeutung yon node zu schwinden be-
gann; falls nicht etva un- blosse Verstärkung ist”. Hos Schütze,
Holsteinisches Idiotikon 4: 312 f. (1806) anfores ett unod
= ungern: ”He will unod daran: er will ungern damit zu
thun haben”. Danneil, Wörterbuch der altmärk.-plattdeut-
schen Mundart 232 citerar: ”ick dô’t unnöd” i betydelsen
”ich thue es ungern”. I Neu-Stettin förekom enl. Fr. Dro-
sihn i Zeitschrift für deutsche Philologie 4: 401: vdat do
ik únnode, das tu ich ungern”. I Nordsteimke vid Vorsfelde
i Braunschweig förekommer enl. H. Beck i Jahrbuch des
Vereins für niederdeutsche Sprachforschung 24: 126 Ún-noe
i betydelsen ”ungern”: ”Ik gâ ûn-nôe nâe kerke”. Jfr att
Schambach från Göttingen och Grubenhagen känner ett
unnae ~ högst ogärna, som han s. 243 förklarar motsvara
ett angelsaxiskt unneh = non propinquus, holl. onna, adv. =
entfernt, bei weitem nicht. [Alltså enl. honom = ett hög-
tyskt unnah]. Woeste, Wörterbuch der Westfälischen Mundart
281 har från Westfalen antecknat ett unnö, unö = ungern:
”hä woll unnö weg”. I samma betydelse förekommer där-
sammastädes nöd) nö) se cit. arb. 186). Enligt H. Jelling-
haus i Korrespondenzblatt für niederdeutsche Sprachforschung
13: 84 brukas unnöd i Westfalen i betydelsen ”sehr ungern”
{un skulle alltså vara förstärkande).
I vissa af de citerade arbetena (Brem. Wörterbuch,
Woestes och Danneils ordböcker samt i Drosihns uppsats)
erinras om de fornsaxiska *) un-ôdo adv. = svårt, se Heliand
(Heynes ed.) v. 3295, och un-odi, adj. =
■icke lätt, svår,
se Därs. v. 3299; jfr äfven det fornhögtyska subst. unodi)
f., difficultas, se Schade, Althochdeutsches Wörterbuch 1042
o. s. v. (se vidare J. Zacher i Zeitschrift für deutsche Phi-
lologie 4: 402). Unnode o. s. v. = ogärna skulle stamma
*) Woeste citerar det fornsaxiska ordet under formen un-nodho.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1913/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free