Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paul Verrier, Essai sur les principes de la métrique Anglaise.
Paris. F . Welter. 1500. Tre cføfor.
Den bekante representanten för skandinaviska språk och lit-
teraturer vid La Sorbonne visar sig i detta arbete som en grundlig
kännare av bland annat engelsk och allmän metrik. Arbetet, som
omfattar tre digra band, har intresse ingalunda uteslutande från
anglistikens synpunkt ; det behandlar ingående en mängd allmänna
och principiella spörsmål, vilkas lösning har betydelse ej mindre
för exempelvis svensk än för engelsk metrik.
Det är arbetets två första band, Métrique auditive och Théorie
générale du rythme, som här ßkola i korthet behandlas. Tredje
bandet, Notes de métrique expérimentale, har ej stått till anmäla-
rens förfogande. Det vore fåfang möda att försöka giva ett ens
tillnärmelsevis fullständigt referat av arbetet. Endast en kort över-
sikt över det väsentliga innehållet skall meddelas; dock skola ett
par frågor, rörande vilka författarens framställning i särskilt hög
grad bjuder nya synpunkter, något mer ingående diskuteras.
Métrique auditive innehåller utom en allmän inledning, där
författaren riktar en sträng kritik mot den traditionella metriken,
tre delar: Prosodie (sid. 5—136), Rythmique (s. 137—261) och Mé-
trique (s. 263-342).
Prosodin giver en utförlig framställning av engelskans språk-
ljud, stavelser, accenter o. s. v. Den bjuder många fina och in-
tressanta iakttagelser, men kunde utan skada ha avsevärt trängts
samman. Författarens behandling grundar sig till ganska stor del
på kända fonetiska arbeten; särskilt ha de transkriberade texterna
i Sweet’s Primer och Elementarbuch flitigt excerperats och syste-
matiserats. Sammanställningarna av materialet, exempelvis rörande
betoning, äro för övrigt synnerligen värdefulla.
Av särskild betydelse för författarens system är kap. V (genom
tryckfel IV) La durée des syllabes. Redan i prosa och dagligt tal
visar engelskan en utpräglad rytmisk tendens, d. v. s. en tendens
att indela språkmaterialet i segment (språktakter) av någorlunda
lika längd. Denna rytmisering blir möjlig därigenom att stavel-
serna äro elastiska, kunna förlängas och förkortas. Stavelserna
indelas i korta (t. ex. den första i theatre, hitter), positionslånga
(t. ex. haty pence) och natura långa (t. ex. /ar, fate). Alla stavel-
ser, utom korta betonade, kunna förlängas.
Kvantiteten sammanhänger med språktaktens längd. Väljer
man som norm kvantiteten i en tvåstavig takt, kan man säga, att
i en enstavig takt sker förlängning, i en tre- eller flerstavig sker
förkortning. Engelska fa st är t. ex. längre än fast[er] och ännu
längre än fast[er and faster]. Man kan åskådliggöra förhållandet
AnKIV FÖR NORDISK FILOLOGI XXIX, K
YFÖLJD XXV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
