Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Anmälan. 207
Barbarossa, Balder och Max Piccolomini, för att nu inte tala om
Tyr, som ställes i samband med den gamla österrikiska krigsäran !
Det är inte utan att dylikt är n&got litet till förfång för totalin-
trycket af en bok, hvilken man annars af flera skäl har anledning
att mottaga med glädje och tacksamhet.
1 fråga om de mytologiska namnens härledning nöjer sig M.
med att utvälja ur det till hands liggande förrådet. Han förfar
därvid stundom föga kritiskt, men står på detta område ganska
mycket öfver sin ofta citerade namne. Hur M. kan anse vplva oför-
klaradt, förstår jag ej: det finns väl ej det minsta skäl för tvifvel
på, att ordet bildats af vplr ’staP, stam valu- (alltså *ualu-ön) ; jfr
för öfrigt t. ex. historien om Thorbjorg. Ej heller hvad det kan
finnas för etym ologisk a grunder att ej jämföra Odenn och sskr.
Vata, s. 227. Eller hvad det vore för vinst, om man kunde förena
namnet på Lócturr (”Geist der Feuerwärme”) med nht. lodern, då
ju detta ord i alla händelser alls inte utgår från någon rot med
betydelse af ’låga* eller ’flamma’ 1. dyl., s. 340. Att Brugmann
skulle ha fört guä tillsammans med ïïeôg och deus är mig alldeles
obekant; Lidéns härledning af ordet i Språkv. sällsk. i Ups. förh.
1891—94 s. 67 saknas. Tolkningen af Mjplnir som ’den glänsande’
är ej Mogks utan Kocks (IF 10: 110, ej 29: 110!). Beträffande
härledningen och betydelsen af namnet Balder stå yttranden å s.
197 och s. 313 i en viss motsägelse till hvarandra. Åtskilligt an-
nat att förtiga.
Af anmärkningar beträffande korrekturet har förf. i viss mån
brutit udden redan i förordet. Rec. bör dock ej alldeles förbigå,
att tryckfelen äro ovanligt många, och att de främmande namn-
formerna ofta äro alldeles felaktiga eller besynnerligt normaliserade
eller förtvifladt inkonsekvent stafvade — accenterna tyckas ha pric-
kats dit rent af på måfå. Exempel: s. 59 Vyluspå, s. 120 altnord.
hüna, kräftig?, s. 126 dvergre (för dvergr), s. 136 Fraser, s. 197
Lödur (för Lodur, Lódurr), s. 224 Väla för Vata (ind. Väta), s.
277 Söf (för Sjöfn, Sjpfn), s. 214 Gersinni för Gersimi, s. 285
Oékuthor, s. 287 Veór för Véorr, s. 319 Balders Sohn Odin, s. 388
Vánadís (fastän härledt ur en stam van), s. 446 Deukalon, s. 463
Gullinhambdi, s. 488 úr för úrr, s. 490 auflehen, s. 543 Nominia,
s. 544 Mardell, s. 545 Skoogul, s. 552 Bui (för Buri), s. 553 Bil-
skinir, s. 560 Schutz för Schuh o. s. v.
Göteborg Mars 1911.
Elof Hellquist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
