Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 Hjelmqvist: Till Wivallius.
”The strömmar the rinna så frögdeligh
yp undher the grönne *) lidher.”
Bröms Gyllenmärs’ visbok 35 (c. 1620). — Redan i fsv.,
se MD 172 d.
”Så är intet nampn i werlden till,
som kan ifrån olÿcka frelsa,
vtan tit nampn, o Iesu Christ,
i hwilket wij haffue wåår helsa.”
XVIII: 10, vv. 1—4 (1632), s. 87.
Förmodligen har första versen ursprungligen slutat
med wist.
”När iag seer på tig utwärtes, wän,
så ästu fulskiön mäckta,
men när iag beskodar tin inwärtes flerdh,
så wilia mina lemmar försmeckta.”
Därs.: 14, vv. 1—4, s. 88.
Wän i rad 1 (jfr att föregående strofs första vers slutar
med wän) bör ändras till werld.
”Gören Godh Gengiell, Gudh Gjenger Gerna Göstafwen.”
XIX, r. 4 (1634), s. 88.
Schlick följer originaltrycket (i Palmsk. 493). Det kan
emellertid ej gärna betviflas, att Hanselli (s. 322) med rätta
ändrat Gngh till Gudh. Meningen är väl: Gud återger gärna
Gustaf, d. v. s. skänker en hans like. Jfr:
”Een maka from och fultrogen wän
mon döden mig hastigt förmena;
om iag kan få een sådhan igen,
ståår hoos Herren alleena.”
XVIII: 13 (1632), s. 87.’
*) Då tre sista bokstäfverna otydliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
