Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 Lindroth: Dikter om runornas namn.
son upplyser Dansk biogr. lex., att han var född omkr. 1620, di-
mitterades från latinskolan på Holar 1640, s. å. inskrevs vid Kö-
penhamns universitet, 1644 (?)—1649 var lektor på Holar, blev ma-
gister i Köpenhamn 1652 (?) och därefter var rektor i Kristianstad.
Han dog i pesten redan 1654. Han har också författat ’Gramma-
ticæ Islandicæ rudimenta’ 1651, den första isländska grammatiken.
Denna biografi är skriven av Kålnnd (omkr. 1894). Denne har
observerat, att R, J. i sin avhandling ’behandler . . det bekjendte
norske Rnnerim med tilsvarende islandske Runeremse’. Den upp-
märksamhet han — säkerligen först efter sin egen upplaga av dik-
terna — kommit att ägna åt dessa texter, har troligen varit flyktig ’).
Att de ha ett icke ringa värde, är obestridligt. Men de måste
begagnas med stor kritik. Nedan citerar jag RJ.
2. Olaus Y ereliu s ger i sin Runographia (1675) s. 25 fl*,
en hel del kenningar på runnamnen. Åtskilliga av dessa ha all-
deles direkt med de isländska þrídeilurna att göra (han talar
själv ideligen om dessa). Han har ock goda översättningara).
Frågan om hans källa skall beröras under avd. IY.
3. I W orm s E pistolæ (Havniæ 1751) diskuteras åtskilliga
frågor både rörande rundikten och þrídeilu rn a; nämligen: i
två brev från Worm till Arngrimur Jónsson (Crymogæas författare)
av 1627 (s. 296) och 1628 (s. 299), i två från denne till Worm av
1627 (s. 297) och 1628 (s. 301), och slutligen i ett från Brynjolfur
Sveinsson till Worm av 1651 (s. 1064 ff.).
4. Hos Björn Jönsson på Skardså finnes i hans ’Samtak
um runir’ av 1642 åtskilligt rörande þrídeilurna och sådant som
belyser dem. Jag har anlitat K. B. Papp. fol. 38 (av Asgeir Jöns-
SODS hand; stället återfinnes bl. 133 recto f.) samt Upps. univ.
bibi. R 694 4:o (skriven omkr. 1690 av Gudmundur Olafsson och
kommen från den Salanska samlingen; stället är bl. 39 r). — Ci-
teras nedan BJ.
5. Þ ríd eilan för ^ finnes — i runskrift och med latinsk
översättning — hos Worm, även den i ’Danica literatura* av 1636,
s. 95 (1651, s. 8 8 ). Textvärdet blir dock ringa, enär vi också ha
hans källa (i under nr 3 nämnt brev).
6 . Slutligen har jag, för att finna bakgrunden för de talrika
textvarianterna i þrídeilurna och för att kunna insätta dem i deras
litterära miljö, anlitat åtskilliga isländska runologiska handskrifter,
nämligen främst dessa: AM 166 a 8 :o (från 1600-talet) s), Ny Kgl.
*) Också en notis i Katal. over de oldnorsk-islandske håndskr. i det
store Kongel. Bibi. o. i Universitetsbibl. (1900), s. 252 vittnar om kännedom
om dessa texter.
3) Man är här ovanligt väl skyddad mot tryckfels åverkan därigenom
att alla kenningarna stå två gånger — i den lat. och i den sv. texten.
*) Också denna handskr. ger þrideilurna : men blott i ett par fall har
jag behövt ta hänsyn till denna dess text, sedan Kålund redan publicerat
JO:s. Eljes hade nog 166 a såsom äldre i första hand bort komma ifråga.
Om JO:s källor se dock nedan s. 294 n. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
