Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 Lindroth: Dikter om runornas namn.
dessa betydelser hos det avledda verbet ÿrai ’lade falde i fine
Draaber’ Stjórn (Fr.2); ’opskyde Hvirvler i Vandfladen; om en
Fiskestiim; mylre, vrimle’ (Aasen); ’pible frem i fiin Straale’, vi-
dare: ’om opstigende fine Blærer fra en Fiskestiim’ (Ross). — På
något håll har man vid úr tänkt på ’de sprakande gnistorna från
järnet’, illu gav då dålig mening och ändrades till eldu (part, av
elda; jfr no. dial, elda malm Aasen). I den formen har W. fått
sig versen meddelad, men har råkat få in en (ytterligare) för-
vanskad form (kompromiss med membranen?). Översättningen har
han däremot kopierat korrekt; och den har säkert RJ från bonom.
V. 2. Också här frapperar överensstämmelsen mellan W. och RJ:
W. Opt sleipnr Rani a hiaroe.
RJ. Opt sleipnr Rane A Hiarne.
K:s text vilar helt på AM och JE. Gärna må man anta,
att RJ blott skrivit av W. Intresset knyter sig dock även här
att böija med till frågan om W:s källa. Den är utan tvivel di-
rekta upplysningar. Och trots den betänklighet som vid första
påseendet vidlåder den, är det frågan om den inte leder oss till en
ursprungligare text än AM och JE ha. sleipur kan omöjligen
vara rätt. Vi måste ha ett verb, ty vi kunna inte (trots Vig-
fusson Corp. poet. 2, 369) få mening med adj. sleip(u)r ’hal’. RJ
översätter: ’Lapsat pertica !) in nive rigida’, och den innebörden
vore förträfflig. Ett steg emot den komma vi ock, om vi med
JO s. 142 a) läsa slceppr ’glider, halkar’. En felläsning i isländsk
text av sleppr som sleypr (sedan r> $leip(u)r) ligger inte fjärran 3).
— Men ordet rani ’skida’ kan jag eljes inte med direkta belägg
stödja, och ett sådant ord borde väl inte saknas i den gamla lit-
teraturen, om det haft större spridning. Till RJ:s (nyss i not 1
anförda) förklaring, som väl dock näppeligen, lika litet som W:s i
huvudsak likalydande definition (”lignea solea”), helt kan sväva i
luften, fogar jag JO:s (s. 142): ’Mani’ hic (det måste väl härsäga:
i Danmark; jfr Da. biogr. lex.) appellatur shijd, sen faginacea ta-
laria’. Helt isolerat vore ordet också visst inte. Det vore säker-
ligen identiskt med det (v)rane som i bet. ’spets, stång, stake’
(alltså just ’pertica’) är styrkt från no. dial. (Aasen) och med fisl.
rani ’Snude, Tryne; Spidsen af svínfylking’ (Fr.3) 4), också i åt-
minstone isländska ortnamn (Finnur Jönsson i Oversigt over det
Kgl. danske Videnskab. selsk:s forhandl. 1911, s. 251) *); iämför (?)
*) Kommentaren sager: ’perticas vocamus soleas ligneas oblongas, qui-
bus pedibus inductis, per juga, valles, campos nive rigentia feruntur Boréa-
les’. Alltså ’skidor1 (eller ’snöskor’).
*) Denna bans text av den n o r s k a dikten har i det stora hela intet
självständigt värde (K. har häller inte brytt sig om den). Men han kan ha
haft tillgång till någon för oss okänd källa. B J nämnes ej.
*) Jfr ett måhända likartat fall nedan s. 282.
*) Det bör märkas, att det isländska rani i c k e kan styrkas i bet.
’pertica’. Hela ordet torde för resten ha varit dött i nyisl. I en förteck-
ning av ’fornyrde’ i 166 a förklaras det med skoltur (’tryne’).
*) Jfr t. ex. användningen av sv. skate. Däremot bör mansnamnet
Mane säkerligen åtminstone till största delen hållas fjärran (se Eygh Per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
