Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindroth: Dikter om runornas namn. 261
med avseende på den i vårt sammanhang ifråga varande betydelsen
no. dial. (v)rana ’rende efter Kvindfolk, føite’ (sk. dial, vrana ’rusta,
svira* Rietz). Betydelsen ’skida’ vore inte då oväntad, vare sig
man håller sig till en utgångsbetydelse ’stake o. d.’ eller till ’det
som skjuter fram’ (jfr swaôei-skorna)1). — Emellertid skulle versen
vara otillfredsställande i metriskt hänseende, med upplösning i
tredje stavelsen. Detta enligt de regler som Bugge (s. 103 ff.)
ansett gälla för dessa verser. Nedan får jag dock tillfälle att på-
visa orättmätigheten av att här ställa alla konstdiktningens stränga
krav. Ett råni på tredje stavelsens plats torde ej vara betänkligt.
Också synes det mig som om meningen blir bättre genom
denna läsning: ’Ofta slinter skidan a) på den tjocka, isiga skaren 3).
Med den andra texten blir särskilt opt ganska platt. De enda
betänkligheter jag vid en jämförelse finner åro, att verbet sleppa
icke synes varken från gammal eller ny tid kunna i fullt lämplig
betydelse med säkerhet påvisas just från norskan *), samt att för-
vanskningen till leypr rœinn ju måste vara mycket tidig 5). Men
på det senare skola vi snart finna säkra exempel. Och å andra
sidan skulle ordet rani här aldrig ha kunnat slinka in — i stället
för det välbekanta rœinn (hreinn)\ — först i isländsk tradition.
3. |>. K. Þurs vældr kvenna kvillu.
Kátr værdr far af illu.
Alla de tidigare kända texterna ha här stämt överens (jfr
strax om en särskild punkt), med undantag av W:s ellu i v. 2 för
illu*). RJ har illu, men det kunde ju vara en blott ändring av
W., med ledning av rimmet. Detta har ock let-t K., ty AM och JE
har här i v. 1 blott ett k. Ordet har väl varit oläsligt i membranen
(Kålund 8 ). Så mycket klarare då, att W:s kvillu också här har
sin hemort på annat håll, liksom hans översättning: ’Spectra fæ-
minis infesta’ (RJ här: terrorem incutit). — Måste man här verk-
ligen se ett icke eljes i västnord. uppvisat hvilla, f.? Det synes
mig inte omöjligt att tänka på dat. av no. dial, kvill f. (Ross)7).
sonnavne i Stedsnavne 198 jfrt med Lind Dopn. under H r a n i , F. Jönsson
Aarb. 1907, s. 251). Man de norska k u n n a delvis höra hit; dock ligger det
inte då närmast att tänka på bet. ’Schweinerüssel’ (Kahle Ark. 26, 230).
*) Sedan ovanstående var skrivet, har det fallit mig in, att W
. och
isländarna såtillvida kunna ha missförstått betydelsen av det no. rane som
det betytt den p ik sta v varmed man vid åkning på (isläggar och) skidor
sköt sig fram. I fisl. hette den {sM3)geisli (se härom Bjarnason Nordboer-
nes legemlige uddann. 86 ff.).
*) Snarare (jfr not 1): ’skidstaven’.
*) Märk att Boss översätter hjaarn: ’Sneelag, som er frosset sammen
til en Ismasse; meget tyk "Skare”’.
4) Jfr dock: (ål) sua håålan ok sléttan skapadan; at hann sleppr man-
ninum æ þi skiotara sem hann gripr hann fastara. Stjórn 69.
*) Om ey i norsk skrift se Hægstad Vestnorske maalføre fyre 1850
Inleiding 25, 33.
e) Att det inte bara är tryckfel, visar runtransskriptionen.
7) Några norska dat. sg. f. på -u i stark dekL : ondo (av ond) Hægstad
Vestnorske maalf. I. Nordvestlandsk 40 (före 1200), jordu Därs. 5, 6 (1821),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
