Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 Lindroth: Dikter om runornas namn.
Detta betyder ’Afkræftelse, Vantrivelse, Hentærelse’, och den be-
tydelsesfåren är den centrala i denna stam kvillr; man märke
utom materialet hos Ross nyisl. kville (-i), m. ’Dolor, seu tormen,
certo loco assiduum’ Gudm. Andreæ4), ’infirma valetudo, Skran-
tenhed, Svagelighed’ Hald., ’malady, ailment’ Zoëga, kvillad(u)r
’Valetudinarius, nonnihil æger’ GA, shetl. kwillin ’ungt, ikke avle-
dygtigt hanfår; tvetullet væderlam’ Jakobsen Etym. ordb. Denna
stam är det i alla händelser vi skola hålla oss till. Men den är
näppeligen (som alla forskare hittills tyckas ha menat) uppkommen
c *kviS-l-, åtminstone inte uteslutande. Man jämföre shetl. kwin,
kwini ’vantrivning, tvetulle, især om får: ikke avledygtig væder’
Jakobsen anf. arb. Stammen sammanhänger (som Jakobsen också
antar) med ags. *cwïnan osv. Att för kvili- utan vidare Bätta *kvin-l-,
hindrar mig dock den hittills uttalade — låt vara på litet och
osäkert material vilande —
• åsikten om utvecklingen av -nl- efter
kort starktonig vokal (Sievers PBB 18, 582; jfr Noreen Altisl.
Gr.* §§ 289, 2, 257, 4, där nödig försiktighet iakttages). — Säker-
ligen böra vi icke med K. och Bugge översätta ’kvindeklynken’.
Det är nog fråga om en tärande sjukdom — jfr þrídeilurnas
Ivenna kvçl —, sannolikt av väsentligen fysisk natur3). — Om
purs med RJ och Bugge skall fattas personligt som ’Tussen’ eller
med Wimmer och F. Jonsson (Litt. hist. 2, 81, Aarbøger 1910,
s. 287) om runan i magisk mening, är kanske omtvistligt. Den
senare uppfattningen har dock mindre stöd i de analoga text-
fallen 8).
V. 2. Här översätta hittills alla — även W. — endräktigt
ungefar så: ’det är få (dvs. ingen) som blir glad(a) av olyckan’.
Det kan då synas som rent oförstånd av RJ att översätta:
’Lætus malo contristatur’ — ren förväxling av subj. och pred.,
framkallad av ordställningen? Nej, säkerligen är detta den enda
rätta tolkningen. Det är adj. får i betydelsen ’forstemt, ordknap,
uvenlig i sit Forhold mod andre’ Fr.3, ’tristis’ GA, ’taus, inde-
sluttet, ordknap’ Aasen. Märk särskilt motsatsen till kátr ’upp-
sluppen, lustig’. Några djupsinnigheter ha vi väl ej att vänta i
solo Därs. 117 (1300-t.). Vi ha, som det skall framgå, ett särskilt intresse
av västlandets språk. Jfr f. ö. F. Jónsson Skjaldespr. 37 f., öl ff.
*) Hädanefter förkortad GA liksom Haldorsen till Hald. — Såsom en
kenning för Y kar JO kvilli þjooda (oj i þrídeilurna).
7) Wimmer översätter ’frauenkummer (-krankheit)’. Fattar man det
onda som psykiskt, läte det sig väl förena med en stam Jcvïét-, kvïît-, som
nämligen i stor utsträckning betyder ’bekymmer’.
*) Som ett norskt ex. på att just kvinnor voro utsatta för trollens
onda anslag pekar jag på vad F. Gren meddelar i Maal og Minde 1909, s.
75 f.: ’Naar en kone har faat barn, vil tussen gjerne bytte barnet om; naar
moren gjer motstand herimot, biir tussen sint og biter moren til avsked.
Om et saadant tussebit heter det: ”De batnar alli’’ (o: det læges aldrig)’. —
Då Skirnismål 37 tagits till intäkt för þ - ru n a n s makt över kvinnor, fram-
håller jag, att denna där just med hänsyn till namnets b e t y d e ls e hade en
särskilt syftning (jfr hrímþursa hallar osv.). Och där ristas ju ytterligare
’$ria stafe’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
