Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 Lindroth: Dikter om rnnornas namn.
sg. f., gissar jag på nd (kanske skrivet naa) eller nauä’). Det
förra vore aok. pl. icke av når (vars ack. pl. nåi vore metriskt
undermålig), utan av likbetydande no. dial, naae, m. (Aasen, Vid-
steen Ordb. over Bygdem. i Søndhordl.). Fçlr sem når var i viss
:m&n stående (se Bngge 109). För det andra alternativet erinrar
jag om Sigrdrifumals fçlvar naudir om dödens fjättrar, och möj-
ligen finns samma förbindelse på det något dunkla stället Atlakv.
16: når (av flera utgivare rättat till nåi) nauä fçlva / létir nornir
g råtaa); i alla händelser syftar också där naud på dödens tvång,
och blekheten forbindes därmed. — Om fplvorna är attribut eller
predikativ, kan synas något ovisst; mig tilltalar det förra mest;
gÖr[v)a är då ’frambringa, åstadkomma’. Strofen bleve då:
Kaun er baégja borna.
Bpl gører ná (1. naud) folvorna.
7. )|C
. K. Hagall er kaldastr korna.
Kristr skóp hæimenn forna.
Denna strof är redan förut fullt klar. Jag anmärker blott,
att medan W. har runans namn som Hagl, men adjektivet i mas-
kulin form, har EJ Hagl . . haldast3).
8. (v. K. Naud gørver4) næppa koste.
Nøktan kælr i froste.
Inte häller här finnas några tolkningssvårigheter. W. och EJ
ha båda nappa. Yilket som är rätt, kan ju vara likgiltigt. I
modern norska tyckes enligt ordböckerna w-formerna (chn) över-
huvud vara undanträngda. I ä. nyisl. finns hnappr (GA, Hald.),
trots det att från fisl. blott hneppr tycks vara uppvisat; Hald. har
för övrigt just frasen Hcmn bió vid hnappa kosti, ’asperitatem sor-
tis expertus est, han havde knapt hvad han behøvede’.
Formerna naktaun (!)6) W., naktan EJ synas påfallande med
sitt a. W:s form visar att han sökt kopiera en skriftlig källa, som
haft naktann (jfr EJ ack. blindann str. 9). Och formen naktr synes
tillhöra nyisl., fast den i äldre tid var okänd. Hald. har naktr
med hänvisning till nakinn (nøkkvidr var tidigt obrukligt) *), och
Zoëga anför frasen: neydin kennir naktri konu ad spinna (ehurn
under uppslagsformen nakinn).
9. |. K. Is kçllum bru bræida
Blindan þarf at læida.
Brú har K. — liksom Munch — satt in efter W. emot JE
och AM. Utan tvivel har W. haft isländskt hemul för sin läsning.
Därför behöver inte EJ, som ock har brú, ha direkt skrivit av
*) Mindre troliga förefalla mig menn, mey (eller Jcvdn).
’) Om stället senast Neckel Beitr. z. Eddaforschnng 148 f., F. Jönsson
i Oversigt over det Kgl. danske Videnskab. selsk:s fork. 1912, s. 90, 91.
*) Men vid þrideilurna Hagall. Huruvida något hemul finnes för ett
västnord. runnamn hagl, går jag här inte in på.
*) M etriskt bättre med Bugge ooh Wimmer gerir 1. gørir (-er).
*) Det är inte tryckfel, se runtransskriptionen.
*) 166 a räknar formen bland ’fornyrdi1 och Översätter med nakinn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
