Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindroth: Dikter om runornas namn. 27.5
Egendomligt nog har GA emellertid ett namn på idegranen,
nämligen yper, m., ’unde ypisker, hybentors (!) Bær, ypis håll no-
rnen Prædij in Islandia’ (s. 136). Detta inåste hänga ihop med holl.
ijp eller iep (ordet först anträffat i ä. nyholl.), ty. dial, ifa , ifen-
baum, vestfal. ispe ( c Ipse? Franck Etym. woordenb.1). Märk för
stammen särsk. det hit förda Btadsnamnet Ijperen, varefter nyhty.
(dial.) iper. Betydelsen är ’alm’ eller ’idegran’ (jfr ovan). Någon
antaglig etymologi är ej given (jfr Woordenboek d. Nederlandsche-
Taal under iep I och II). För nyisl. ypir tänker jag mig denna
förklaring: idegranens bär importerades för sin medicinska använd-
nings skull (se därom Läffler 679 ff.) från någon västgermansk
rakt — märk att ssgn ypisber särskilt nämnes *) —, man blev då
bekant med iper ’idegran’, men efter sammanfallet av l och ÿ
kunde man sedan lätt tro det rätta vara ÿper (en holl. skrivning
yper kan ju ock tänkas ha haft någon roll). Emellertid har ordet
också rörts ihop med det da. hyben (< hivpon). Någon norsk
dialektform kan därvid ha hjälpt till (Chr. Jenssøn 1646 har för
detta ord formen Jype).
Åtskilliga av de detaljer som ovan vid textkritiken berörta
få sin egentliga betydelse först då de sammanställas under den
synpunkt som anlägges i avd. IV.
III. De isländska prideiluma.
Blott vad som är komponerat just såsom þrídeilur behandlas
här, men stundom måste redan då enskildheter belysas utifrån. —
Med klara förvanskningar eller rent betydelselösa varianter i käl-
lorna befattar jag mig ej a).
1. f . K . (Fé) er frænda róg
ok flædar v iti3)
ok grafseids gata.
hffingar å. agayjhalsir som återgående på ett hœringa råa gaghahir (det
dubbla a bör betyda något): ’[vilka] med bakåtböjda halsar’ (Bugge) [gnaga
af] stammarnas l(grenarnas) framskjutande borst (1. fjun?)’. Till motivering
anför jag här blott nyisl. hæringr, m: ’asperior pars lanæ, det grove av Ul-
den’ Hald. (egentl. väl deverbativt), no. dial, hære, n. 1 ’Haarvæxt (?)’, hære,
n. 2 ’Avner og Affald af Korn; tildels ogsaa om Goldax eller svange Korn
som kunne udskilles i et Sold’ Aasen, hærur f. pi. ’enkelte Haar eller Straa’,
hæra, v., bl. a. ’tage Straa for Straa; æde langsomt; om Dyr’ Boss, sv. dial.
(Ångml., Häls.) hära, f ’ängborst: Nardus stricta’ Bietz 244 a. Rp, f. betyder
stång i allm., men ookså ’en rank og smækker Træstamme’ Aasen. (Detta
ord sökte här redan Bask och Egilsson.) Märk hur föga som stundom (t. ex.
just i B) skiljer r och /. Möjligen talar hæringr, om det är rätt, mer för
barrträd.
’) Med ortnamnet ypishóll får man tillsvidare handskas försiktigt.
a) Vid läsarters framläggande anför jag först det hittills begagnade
materialet, först därefter tillgodogör jag mig det nya.
a) Genom (av K. själv rättat) tryckfel står viti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
