Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindroth: Dikter om runornas namn. 283
Den stora överensstämmelsen här i de skilda uppteckningarna
kan sammanhänga med N
j/-runana särställning såsom förkortning i
litterär tid för madr *). Men 1 och 2 hade ock gammal litterär
helgd: 1 genom Hávamái str. 47, 2 genom Hervararsagan (Fr.*).
Men 2 fanns ock i den norska dikten.
Y. 3 var mindre fast. RJ har SJcipastreiter, som översättes
’Naupegus’, alltså ’skeppsbyggare’ (egentl. ’som knogar med skepp*).
D et skulle kunna sluta sig till den i ä. nyisl. (GA, Hald.) och no.
dial, belagda aktiva användningen av streita (i fisl. blott strtitast),
men det är troligen en ren förvanskning med snarast skriftlig för-
medling, om man kan anta förlaga med ålderdomlig ortografi
screy- läst som strey- och omsatt till nyisl. strei-, 1. direkt screi-
;> strei-). — Ver. har moldar auke, mans gam an2).
15. [\ K, (Lögr) er vellanda vatn
ok vidr ketill
ok glaumunga grund.
687: vatn osäkert, 461, JO a, b: vellandi vimr. 3. glummunga gnauð,;
JO a: vatn heitt, JO b: grununga grund.
RJ har 1 och 2 = 461 och JO, men som 3: Gunnunga gap.
Vimr (som står skrivet så åtminstone JO) är en falsk forn-
form, ty ordet är säkerligen (jfr Wimmer) SnE:s Vimur, f. (gen.
-rar), namn på en flod, i kenningar även som appellativum 3),
Bugge framhöll, att det ursprungliga vid 3 är att söka i
SnE:s glgmmunga grund, och Wimmer satte in det i texten. Man
får dock inte förbise, att också grunnungr är ett på samma ställe
förekommande fisknamn. Och grunnunga grund finns JO a var,;
det ligger bakom både grununga och gunnunga. Men att RJ själv
är upphovsmannen till detta sista, är icke säkert *). Sammanställ-
ningen med gap visar i alla händelser på något samband med
Skaldskaparmåls (kap. 56 [59]) gunnungagap (i R) såsom kenning
för luften .
I fråga om betydelsen av grunnungr hänvisar jag till O.
Nordgaard i Maal o. Minde 1912, s. 62 (glgmmungr har denne
nödgats lämna oförklarat)5).
, ’) Se härom spec, för Island Thorsen Runernes brug t. skrift 78, Bj.
Olsen Runerne i den oldisl. litt., Storm Ark. 2, 174 f. (i större sammanhang).
*) Dessa båda kenningar anför Ver. redan i Hervarar Saga (1672), s. 98.
*) Om ordet jfr för övrigt M. Olsen Ark. 22, 125, Hellquist i Landsm.
20, 715 f. Kuriöst nog översätter GA Vimwr med ’Palus, Stagnum’. Möj-
ligen ligger förklaringen i vad som följer: ’item proprium stagni Komen in
Scania’. Något sådant har Jag inte lyckats uppspåra. (Väl ej = Vi-moor
’Vi-mosse’ — in Fæonia?? Mo(o)r användes i ä. da.)
4) I den s. k. Jón Olafssons Edda (AM 429 fol.) tyckes bland fisknam-
nen finnas ett gunnungr (för grunnungr?), se Egilsson. Någon av dennas
förlagor kan då ha haft denna skrivning. Men tvärtom kan JO ha influe-
rats av RJ. Ty denne översätter ’P iscicu loru m fovea*. Bland JO var.
finns intet gurmung.
*) Både för GA och Hald. synes ordet grunnungr ha varit levande.
Den forre översätter ’Piscis, qvod amet vadosa loca non profunda, Gobius’,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
