- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettionde Bandet. Ny följd. Tjugosjätte Bandet. 1914 /
117

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Läffler: Det evigt grönsk. trädet. 117
har likaledes i A concise Dictionary of old Icelandic (Oxf. 1912),
där barr är översatt med ”acicular leaves, needles of the fir or pine”,
tillagt: ”(wrongly applied by Snorri, who speaks of the ’barr’ of
the ash)” !
Att Fritzner från att i sin första upplaga ha angivit en be-
tydelse ”Knop, Løv paa Træer . . . ” i sin andra upplaga strukit
denna betydelse och tillagt en anmärkning, att ordet ”bruges feil-
agtigt ogsaa om Aske-Træets Grene (S. E.)” har jag påpekat i
Degtr. s. 672.
Det förefaller nu föga troligt, att ordet barr, trädknopp,
om det verkligen levat i isländskt talspråk på 1600- och 1700-talen,
skulle vara alldeles okänt av dessa nyare isländska lexikografer. —
Det kan här tilläggas, att islänningen Finnur Jonsson i sin översätt-
ning av Gylfaginning (Kph. 1902) återger ordet barr första gången
med unge Skud, andra gången med B lade (således ingen gång
med knoppar).
Till det nu sagda vill jag ytterligare lägga påpekandet av
osannolikheten däruti, att isländskan för ett ord som knopp på
träd skulle haft en benämning, som icke hade någon motsvarighet
i övriga skandinaviska språk.
Om vi sammanställa nu anförda fakta med vad först uppvi-
sats om den tydliga tvekan om rätta betydelsen om ordet barr i
Snorre-Eddan hos Gudmundus Andreæ och Magnus Olai, synes
endast en förklaring vara möjlig, nämligen den, att ordet barr i
betydelsen av knopp hos Jón Arnason har av den ”mångsidigt
lärde” *) biskopen upptagits som ett litterärt lånord från Snorre-
Eddan i den betydelse Resenius (och Gudmundus Andreæ) givit
däråt. Han har då funnit detta ord, som nyttjades om de hed-
niska förfädrens heliga träd, särskilt lämpligt att användas om det
för hans landsmän främmande vinträdet. Yi se nämligen, att me-
dan det i den danska utgåvan av Nucleus heter gemmant vites,
arbores som exempel till gemmo i betydelse ”skyder Knopper, faaer
Knopper”, i den isländska endast nyttjas gemmant vites som latinsk
text till ”þad er komed ut Bared a Vinvydnum”. — [I översätt-
ningen till gemma på isländska står naturligtvis (ødrum) Vintriam
genom skrivfel (tryckfel?) för triam.]
Jon Arnason har gjort det samma, som då Stiernhielm och
andra författare hos oss på 1600- och 1700-talen upptogo massor
av ord från isländskan och fornsvenskan i skriftspråket. Liksom
det icke faller någon in, att i dessa ords förekomst i skrift se bevis
på, att de tillhörde det levande svenska språket, så bör ordet
bar3
s förekomst hos Jon Arnason ej heller anses som bevis på att
det tillhörde den då levande nyisländskan.
Att detta sålunda i skrift upptagna lånord bar, knopp, snart
åter dog ut har ju sin fulla motsvarighet i förhållandet med en del
av de i svenskt skriftspråk upptagna fornorden, av vilka ju många,
x) Nord. Fam.-bok*.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1914/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free