Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läffler: Det evigt grönsk. trädet. 123
ljudande rr, som uppvisats för äldre danskan av Boberg (ANF.
XII: 336) och för äldre svenskan av Noreen (Aschw. Gram. § 305),
också inträtt åtminstone dialektiskt på Island och att, såsom
i de övriga omnämnda språken, utjämningar inträtt. Andra exem-
pel härpå äro fall som purr och pur (båda formerna ha Jón Thor-
kelsson och Zoëga), kyrr och kyr (Zoëga — Jón Thorkelsson även
kyr i sammansättningar), fyr, komp. adv. (Zoega; J. Thorkels-
son i sammans.) m. fl. Man kan därför icke av dessa olika skriv-
sätt draga några slutsatser om ordet barrs tidigare eller senare
förekomst på Island i meningen av barr.
Till sist må några ord ägnas åt det nyssnämnda isländska
ordspråket beta sitt bar{r). Lindroth medger, att det måste vara
gammalt, men, tillägger han som en avgjord sak, "det hör häller
icke dit", d. v. s. till ordet barr i betydelsen barr.
Detta domslut motiverar han med de för mig i detta sam-
manhang obegripliga orden: "det har en inre släktskap med sven-
skans ’att komma på grön kvist"’. Vart barr då skulle "höra"
och hur detta skall bevisa, att barr här ej är det allmänna nor-
diska ordet barr, förstår jag ej. Snarare är väl förhållandet all-
deles det motsatta.
Vi ha nyss (se s. 116) gjort bekantskap med en annan, tro-
ligen äldre, form av ordspråket: bfåa sitt bar (hos Jón Olafsson).
Jag förklarar detta ordspråk så. Bida har här den betydelse
"durch warten erlangen, erreichen”, som det har på några ställen
i den poetiska Eddan (se Gerings Vollständiges Wörterbuch). Bil-
den är tagen från barrträdet, som om våren väntar att få sin barr-
beklädnad förnyad med friskt, grönskande barr. Därifrån har be-
tydelsen, tillämpad på människan, blivit sådan som Jón Thorkels-
son anger för ordspråket: "opblornstre igen (forvinde Tabet)”. Ord-
språket är således ett minne om att ordet barr i betydelsen barr
i äldre tider levat på Island, liksom [ barr i Fjm. (= barrträd)
och kanske i Hkv. Hjçrv. *) (se Degtr. s. 677-9), om dessa dikter
äro isländska] barrhaddactr hos Hallfredr vandrædaskald (Degtr.
676) och — barr på de båda ställena i Snorre-Eddan, där det heter,
att hjortarna bita barr a) av världsträdets grenar.
*) Å vilka båda ställen, av Lindroth lämnade obeaktade, dennes över-
sättning k n op p är alldeles omöjlig.
a) Då Lindroth uppger, att Cod. R. av Sn. E. ”på det ena stället” har
läsarten bast för barr, är detta ett (av L. i brev till mig erkänt) misstag
för Ood. IL, som på det senare stället har nämnda variant. Denna har på-
pekats av Bugge, Studier I: 474, n. (på samma ställe, där B. omnämner det
även av L. under åberopande av Bugge diskuterade ordet hpfingar i G-rim-
nismål), som dock icke gör någon vidare anmärkning om denna läsart. Då
nu tillfälle därtill gives, ville jag dock påpeka — utan att fästa större vikt
därvid —, att detta bast, som tycks vara mer än ett vanligt skrivfel, kunde
häntyda på en skrivare, som känt världsträdet som en idegran och vetat,
att detta träd var bekant fór sin bast (på grund av vars likhet med lindens
bast namnet bar(r)lind anses ha uppkommit).
L. Fr. Läffler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
