Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 Hj. Lindroth: Yggdrasils ’barr’ och eviga grönska.
ståndet mellan betydelserna ’knoppar* och ’nyutslagna blad* *).
Detta avstånd synes mig emellertid mycket ringa — i språkets
värld därför att det är det i verkligheten. Det är väl icke svårt
att konstatera ett (låt vara kort) stadium vid bladsprickning, då
man med ungefär lika rätt kan tala om ’bladknopp’ som om ’pri-
mulæ frondes’. Jag tolkar alltså sev såsom tillfogande en närbe-
lä g en , ävenledes förekommaude (eller åtminstone möjlig) bety-
delse. A tt G. A. känt ordet från annat håll än från Snorre,
visar ju form en (: bar)2), om vars betydelse för frågan mera
nedan. Då jag utvalt bet. ’knoppar*, har det skett dels därför att
den syntes raig passa bättre 3), dels därför att jag funnit denna
stödd av annan källa; uttryckligen ’utdömt’ den andra betydelsens
tillv a ro har jag därmed icke4). — Denna andra källa är Hal-
dorson. Också dennes auktoritet anser L. vara ingen; ty han ’har
säkerligen följt Resenius (och Gudmundus Andreæ)’ (Ark. 114).
Inte så helt dock; dels har han något modifierat G. A:s översätt-
ning (varpå dock ingen självständig vikt kan läggas), dels anför
han en helt ny betydelse, vars allmänna motsvarighet i det le-
vande språket omöjligen kan bestridas (och inte häller blivit av
L. bestridd): den som föreligger i fifubar. Hald. översätter detta
*semen eriophori, Frøulden paa den Plante Ageruld’. Denna bet.
ansåg jag vara e tt stöd för tillvaron av en bet. ’knopp’, i det jag
tänkte mig båda ’framgångna ur en allmännare’ 6) bet. ’det som
spricker fram (som ett Qun?)’ 6). Nu söker Läffler (Ark. 118) med
citat ur Jón Ólafssons handskrivna ordbok visa, att Hald. miss-
förstått fifubar, och att detta ’rätteligen’ åsyftar ’surculus (globu-
lus) ille, e quo flos istius herbæ seu lana enascitur, summus in
caudice*. Må vara (ehuru jag inte förstår, varför inte — eventu-
ellt genom en sekundär liten förskjutning — båda betydelserna
kunna ha funnits) 7); men låtom oss då ta fasta på denna ’surcu-
*) Bidragit har väl ock hans misstro mot dessa betydelser överhuvud.
а) Gent däremot väger den oriktiga genusbeteckningen (maskulinum)
inte mycket. Den behöver kanske inte häller skrivas på författarens
räkning.
*) Hjortarna voro väl nämligen till hands, så snart grönskan började
yppa sig hos detta (väl också för Snorre) ständigt gröna och ständigt ny-
alstrande träd. Också i denna punkt med hjortarna tar L. saken rent na-
turvetenskapligt.
4) Det borde ha framgått ur min behandling av bera sitt bar{r), varom
mera nedan. — Magnus Olafssons ’folia’ behöver alltså visst inte vara så ga-
let. Hans ’dactylis’ den ena gången (och blott då!) kunna vara tillkomna
genom översättarfrihet (m ö jlig en i samband med några idéer om frukter
på livets träd) — men visserligen ock visa, att han inte hade ordentligt
reda på sig (jfr n. 7).
*) Se nedan s. 222 n. 7 om hur L. missuppfattat detta uttryck.
б) Man kunde då såsom förmedlande tänka på det ulliga hos vissa
Salices (möjl. ock hos vissa fruktträd).
7) I fråga om icke i det praktiska vardagslivet förekommande klart
avgränsade ting träffas ofta en förunderlig brist på bestämdhet i uppfatt-
ningen; här är språnget mycket litet (jfr strax).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
