Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hj. Lindroth: Yggdrasils ’barr’ och eviga grönska. 221
lus 1. g lo b u lu s’, varifrån något ’enascitur’. Ligger den så fjär-
ran från en betydelse ’knopp’? Också ordet knopp syftar ju från
början blott på den yttre formen, likaså det isl. liktydiga hnappr,
vilket i den av L. från Jón Arnason anförda definitionen på gem m a
(varom eljes nedan) just sättes som synonym till bar. L. anser,
att det är kalk bors ten som framkallat benämningen fifubar.
Det förefaller mig mycket sannolikt1); vad som benäm nes bar
den i fjälltrakter (men ej blott där) vanliga E. alpinum är axet
(före och vid blomningen) spetsat och helt sm alta), med en form
som i själva verket ej är olik bladknoppen hos vissa lövträd (och
buskar), t. ex. hos björken. Att man nu verkligen kunnat finna
sådana axbildningar som de hos Eriophorum göra skäl också för
benämningar som knapp (jfr ovan om nyisl. hnappur = bar\), be-
visa t. ex. (de väl åtminstone delvis folkliga) namnen knapp-säv
och knapp-ag på resp. Scirpus (Eleocharis) palustris och Schcenus
nigricans (dessas ax äro icke runda).
Till yttermera visso talar ju J. O. själv också — och i första
hand — helt allmänt om barr som ’tuber oblongus et surculo proxi-
mus in herbis vel fruticibus quibusdam’, vilket väl bör översättas: ’en
avlång knöl som sitter närmast intill kvisten — eller kanske sna-
rare: som utgör det närmaste stadiet till en telning, ett skott3)
— på vissa örter och buskar’. Vad kan han nu åsyfta för buskar?
Jag vågar tänka exempelvis på Salices och dvärgbjörk. En islän-
ning måste lätt komma att tala om buskar, där vi i första hand
tänka på träd. Men vad kan den ’avlånga knöl’, som sitter intill
kvisten på busken, eller som närmast föregår skottet vara annat än
bladknoppen *)? L. har inte gjort något försök att komma till-
rätta med detta. Snorre kan väl dock inte här vara källan.
L. drar själv (Ark. 115) fram ett par artiklar ur Jon Ama-
sons Nucleus latinitatis av 1738, varest ’bevis synas föreligga, att
bar, knopp, verkligen funnits i nyare isländskan’, bevis, som han
dock menar sig kunna visa inga sådana vara. J. A. talar om
’Hnappur, Vyser, eda Bar a Vyntrienu, edur ødrum triam [så
emenderat av L., naturligtvis med rätta]’ och om ’’Bared a Vin-
*) Allra hälst som det just är kalkborsten som sedan växa ut till den
u ll, som för Hald. uppenbarligen stod i förgrunden. — Man kunde eljes
möjligen ock tänka på axfjällen. Någon s ty v h e t finns ej hos någotdera.
— Scirpus cæspitosus kan i Härjed. heta borst (Modin i Festskr. t. Feil-
berg 722).
a) Örten kallas därför också i somliga trakter snip. I Härjed. heter
den, liksom Scirpus cæspitosus, bl. a. käringnål (Modin a. arb. 720).
3) Surculus betyder nämligen speciellt ’sättkvist, telning’. I Lex. Line.
(1640) : Teelning, litin qwist. Ordets nyttjande om ’herbæ’ och Eriophorum
synes ej stämma med klassiskt latin (men i senare fallet tydliggöres det ock
genom globulus).
*) Märk, att bestämningen ’summus in caudice’ kommer till extra för
fifubar. Den gäller nämligen inte ens alla (halv)gräs.
är dock tydligen här s]älva axbildnmgen i toppen. JJenna är än
mer eller mindre rundad, än — hos andra arter — avlång. Hos
mer eller mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
