- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettionde Bandet. Ny följd. Tjugosjätte Bandet. 1914 /
266

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


266 Olson: Ändelsevokalema i ÖGL.
särskilt tillämpliga, nu spärrade orden anser jag fortfarande
vara berättigade. Att trots detta former från originalet
ibland slunko med, är naturligt.1) För övrigt är dialekt-
blandning naturligtvis ieke inskränkt till avskrivning av
äldre original på annan dialekt Jfr härom t. ex. ögl.
fragm. § 197, Arkiv 29: 62 f.
Som argument mot den av mig uttalade förklaringen
av Æ-formerna i Ögl. anför S. till sist (s. 11 not 1), ”att
intet fall med e i ändeisen belagts; ett e i ändeisen skulle
haft helt annan beviskraft för en påbörjad övergång a > æ
(> é). Jfr C, som visar 6 <s-fall och 8 e-fall (Östl:s fragm.
§ 100), och Cod. Bur., som stundomhar e for väntat a
(Ottelin, a. arb. II s. 57 f.).” Yärdet av dennainstans kan
lämpligen belysas av följande tvänne fakta: 1) att hskr. E,
som har 24 <
b \ 33 a (och i vilken således intet tvivel på
en övergång kan äga rum), icke uppvisar ett enda
6; 2) att i vissa delar av det östgötska dialektområdet över-
gången faktiskt stannat vid «.
III. Växlingen u:o.
Den förhärskande ändelsevokalen är i Ögl. i alla ställ-
ningar u. Bland otaliga exempel med denna vokal före-
komma endast följ. fall av o (Ögl. ljudl. 81 f.): broþor (1),
klokko (1), klokkor (1), suoro (3), annöpoghan (1), försio
adv. (1), uaro pret pl. (1), panbriko (1), pripio (1).
Jag förbigår här som i föregående fall de anmärkningar,
S. riktar mot vad jag i Ögl. ljudl. s. 82 sökt anföra till be-
lysning av dessa former. Det där givna förklaringsförsöket
J) Jag kan ej underlåta att i detta sammanhang påpeka det egendom-
liga i att S. — som ovan nämnts — s. 11 finner deb underligt att en s k r i-
vare e n d a st i så få f a l l t a g it h ä n sy n t i l l sin fö r la g a , men s. 8 också
finner d et m ä rk lig t, a t t en såd an a v sk r iv a r e b lo t t i s å fö r s v in -
nande få fa ll f ö lj t sin egen d i a l e k t (uttalandena gälla samma sak,
nämligen de behandlade fåtaliga Æ-skrivningarna i Ögl.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1914/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free