Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Ändelsevokalerna i ÖGL. 269
en dialekt, i vilken redan under 1300-talet liksom i M, C
och Cod. Bur. fullständig balans inträtt, ehuru senare än i
nämnda skrifters resp. dialekter, så att i textkodex endast
svagare spår av övergången hunnit göra sig gällande.
Att övergången till fullständig balans icke inträtt samti-
digt i alla de östgötadialekter, för vilka den måste antagas,
visas därav, att språket i hskr. H, ehuru från århundradets
slut, i detta avseende icke hunnit längre än N, som för-
skriver sig från dess början (se Ögl. fragra. § 10, § 134),
Och medgiver man — vad även S. synes göra — att den
vacklande beteckningen i: e i sluten stavelse i de nämnda
hskr. N och H vittna om en påbörjad, men ej slutförd
övergång till fullständig balans, så kan man icke principiellt
avvisa samma förklaring för textkodex, ehuru c-skrivnin-
garna där äro relativt mycket färre. Ett positivt stöd för
denna åsikt kan t. o. m. vinnas därav att, såsom jag Ögl.
fragm. § 197 framhållit, textkodex av Ögl. i flera viktiga
punkter står nära M, C och Cod. Bur., så att det kan an-
tagas, att den representerar en dessa nära stående dialekt. De
nämnda skrifterna ha fullständig vokalbalans.
Att, såsom S. menar, inga hänsyn till förhållandena i
andra 1300-talstexter få spela in vid bedömandet av väx-
lingen i vår hskr., är med hänsyn till det nu sagda ett
synnerligen djärvt metodiskt påstående; en sådan sats är f. ö.
redan i och för sig ohållbar.
S:s egen förklaring av de diskuterade e-skrivningarna
är följande. Då JR-et i Ögl. är mycket ostadigt, och då
hskr. tillämpar den ofullständiga balansen på i : e, få vi så-
lunda i denna hskr. av ord med lång rotstavelse i?-lösa for-
mer på ljudlagsenligt -e växlande med likaledes ljudlagsenliga
former på -tr, vilka per analogiam kunna byta vokalisation.
Lagen använder de ljudlagsenliga œptir (œftir) och œpte (æfte)
resp. c. 80 och c. 55 ggr. Genom att dessa byta vokali-
sation i slutstavelsen uppkomma de 9 cepter, som här äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
