Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29*2 Olson: Ändelsevokalerna i ÖGL.
från best. formen sing, finner S. så mycket troligare, som
sammanhanget ofta tillåter ett användande antingen av den
bestämda el. av den obestämda formen, varför skrivaren
kanske tänkt att skriva i visst fall den bestämda formen,
men sedan av någon anledning, t. ex. lagstilens krav, ute-
lämnat i-et. Från S:s synpunkt måste man emellertid fråga
sig, hur det kan vara möjligt, att skrivaren på detta sätt
genom sammanblandning av best. och obest. form råkat
skriva det icke ljudlagsenliga «-et lika ofta som det
ljudlagsenliga -e (48 el. 50 i : 49 e\ se ovan s. 280), men ingen
enda gång omvänt en form med analogiskt -e (t. ex. *uitnet
1. d.). Härtill kommer, att «
’«-stammarna även i fsv. skrifter
med fullstän d ig balans (t. ex. Cod. Bur.; se Kock Fsv.
ljudl. 261 f., Ottelin Stud. öfv. Cod. Bur. 2: 66) — i vilka
den av S. använda synpunkten, den syntaktiska växlingen
mellan best. och obest. form, således alldeles icke är tillämp-
lig — uppträda med abnorm frekvens av i i ändeisen. Den
sannolikt riktiga förklaringen gives av Kock a. st.
På ungefär samma sätt som i de neutrala ««-stammarna
vill S. (s. 41) förklara «-et i nom. sing, av mask. -im-stam-
mar (grupp IX). Till inverkan från den best. formen (aruin,
bondin etc.) har här kommit (ett visserligen svagt) inflytande
från de mask. ««-stammarna (med -i från växelformen -ir)
och från de kortstaviga «w-stammarna (hiti, aghi, drupi osv.).
De sistnämnda inflytandena låta sig ju alls icke bedöma.
Beträffande förväxlingen av best. ocli obest. form gäller vad
som nyss sagts om de neutr. ««-stammarna, här t. o. m. i
så mycket högre grad, som ett analogiskt *bonden etc. på
grund av e-ets stora övervikt i denna grupp vore med än
större rätt att vänta än *uitnet osv.
Om möjligt ännu mindre än i de två närmast före-
gående fallen kan jag följa S. i hans förklaring av «-et i
ändeisen av dat. sing. mask. och neutr. av starka subst.
(grupp X). Efter att ha erinrat om att redan i den ä. fsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
