Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 Olson: Ändelsevokalema i ÖGL.
nom. pi. mask. av adjektiviskt böjda ord (,skylde, skyldt :
skyldir), pl. av fem. /-stammar (fœmte, fœmti : fœmtir), nom.
(ack.) sing, av mask. /«-stammar ([*lœke, lœki : lœkir), prep.
(cepte, (spti: æptir) unde, undi : undi?). För æpti föreslog
jag Ögl. ljudl. s. 82 anm. 1 på grund av det oväntat stora
antalet / i ändeisen alternativt den förklaringen, att /-formen
delvis fått sitt / från æptir, dvs. delvis vore att betrakta
som en kompromissform mellan æptir och œpte. S. utsträc-
ker denna iörklaring till alla andra former med växelfor-
mer på -ir.
Möjligheten av det berättigade häri vill jag i betrak-
tande av den obestridligt stora frekvensen av i i de nämnda
formgrupperna icke förneka. Förhållandet är emellertid då
enligt min mening icke att förstå så, som S. menar, att i
i st. f. ljudlagsenligt e inkom m it genom påverkan av -i>-
fornierna, utan så att /, som i alla formgrupper och i alla
ställningar till en viss utsträckning ännu kvarstod i den
ifrågavarande dialekten, här fick ett särskilt starkt stöd i
de närbesläktade formerna på -ir och därför i dessa form-
grupper senare utträngdes än i andra fall. Med denna
uppfattning förstår man det ovan s. 12 och s. 33 be-
rörda förhållandet, att den ävenledes möjliga kompromiss-
formen -er praktiskt sett saknas (dvs. finnes endast i samma
ringa mån som en utveckling -ir > -er kan antagas), vilket
däremot med S:s uppfattning blir oförklarligt.
Från förklaringen bör emellertid i varje fall undantagas
prep. undi. Detta icke bara därför, att man även med denna för-
klaring icke kan kasta ett tillfredsställande ljus över det faktum,
att i i detta ord är så gott som enarådande (17 undi : 1 unde)y
utan framför allt därför, att samma form undi är den nor-
mala icke blott i flera andra hskr. med ofullständig balans,
utan även i Cod. Bur., som har fullständig balans, och
där således formen nödvändigtvis måste förklaras på annat
sätt (jfr Kock Fsv. ljudl. 252).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
