- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettionde Bandet. Ny följd. Tjugosjätte Bandet. 1914 /
300

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

300 Olson: Àndelsevokalerna i ÖGrL.
(: 1 hœrœpî). S. synes icke reflektera över, att någon orsak
måste finnas till det förhållandet, att skrivvanan i dessa båda
fall gått i så diametralt motsatt riktning.
b) Av mask. ««-stammar förekomma (hœraz)höfpingi 7
ggr : (hœrœzs-)liofpinge 10 ggr; former på -are (iborghari, dra-
gan etc.) sammanlagt 9 ggr : -are c. 100 ggr. Jag har i den
starka frekvensen av i i förra fallet spårat en inverkan av
det föregående i-et jämte den palatala konsonanten. S. för-
klarar «-et i alla dessa former på samma sätt (jfr ovan s.
292) utan att anse det behövligt att söka någon anledning
till den högst betydande olika frekvensen av i i de båda
fallen.
c) Tämligen jämställda med den sist nämnda gruppen
äro enl. S. pres. part., av vilka 4 ha i (boandi 1, maghandi
2, malsœghandi 1), under det c. 70 ha e (boande, maghande,
ripande etc.). S. synes vilja förklara i i dessa fall på samma
sätt som i nom. av mask. ««-stammar, dvs. genom inflytande
från best. formen på -in. Föga till förmån för denna upp-
fattning är det, att av de fyra «-formerna tre äro adjekti-
viska och således otillgängliga för denna förklaring. — Emel-
lertid behöver i här på grund av sin ringa frekvens ingen
särskild förklaring (se ovan s. 275 och s. 297).
d) Det sist sagda gäller också det enstaka prouasti
dat. sg. gentemot 2 prouaste och en mängd kununge, bi-
skupe (enl. S. s. 47 not det förra 27, det senare 30 ggr),
det enstaka bardaghi (1) samt — om ej såsom S. föreslår
skrivfel — dat. sg. fem. yuœsti (1).
e) Däremot är frekvensen 13 i: 23 e 1) i pret. av -öv-
verb (borghapi, bœtrapi etc.: borghape1 druknape osv.) värd att
väcka uppmärksamhet, då denna frekvens är så mycket större
än vid tvåstaviga prêt, (se ovan s. 282 f.) och — vill jag
tillägga — b etydligt större än man kunde vänta av den,
‘) Genom något nu för mig oförklarligt misstag har jag Ögl. ljudl.
s. 93 uppgivit endast 4 former på -aþe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1914/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free