Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 Kock: Brytningen i fno. språk.
att hava omtalat ”familiennamen be(sonders) für dynastien”
sådana som Scyldingas etc., fortsätter Kluge i efterföljande
anmärkning sålunda: ”Eine ältere art der dynastienbezeich-
nung fällt in die syntax; sie besteht in der pluralbildung
des namens des ahnherrn. Hierher bei Jordanes Amala
’geschlecht der Amala’, wofür später mhd. Amelunge ; aller-
dings ist Amali formell in sofern auffällig, als got. Amala
ein schwaches masculinum gewesen sein muss”. För övrigt
anför Kluge från germanskt område egentligen blott — och
blott med tvekan — ”Franci Nebulones : mlat. Nibelunge =
an. Hniflungar\ — Som bekant heter det i den i åtskilliga
punkter mycket dunkla Rökstens-inskriften, enligt Bugges
översättning Der runenstein von Rök (1910) s. 151: ”Das
sage ich zum dreizehnten, welche zwanzig könige von (nur)
vier (verschiedenen) namen, von vier brüdern geboren, vier
winter in Siulund (d. h. Seeland) (ruhig) sassen: fünf mit
dem namen Walki (? eig. fünf Walke) Radhulfs söhne .,
Olrik förmodar, att Radhulfs fem söner i värkligheten havt
olika namn, men att de sammanfattats under benämningen
”Walkar” (efter den ene bland bröderna). Detta skulle en-
ligt Olrik inskriftens ristare hava m issförstått, så att han
trodde, att de alla hade samma namn.
Det behöver ej framhållas, huru ytterst vanskligt det
är att bygga en hypotes på m issförstådda uttryck i en
runinskrift av Rökinskriftens i åtskilligt problematiska natur.
Faktum är, att något *Hiafrnar ej påvisats, och att
bygga på ett dylikt är åtminstone tillsvidare oberättigat.
Utvecklingen *Heftaningön > Eiapningar är däremot en-
kel och naturlig, och Hiaþningar därför ett gott exempel
på äldre «-brytning i kortstaviga ord. Om ljudförhållandena
i isl. Hepinn, fsv. Hidhin, fda. lat. Hithinus se för övrigt
Kock i IF. X XX III, 345 ff., Umlaut und Brechung im
Altschwedischen s. 120.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
