Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i fno. språk. 861
yttrar O. Rygh: ”Som 2det led er setr meget almindeligt.
Det findes i over 900 tilfælde”. Då äldre a-brytning ej in-
trädde i semifortis-stavelse, så blev i dylika ortnamn ett
eventuellt existerande *-setaR ljudiagsenligt till -se tr.
Dessutom har som bekant fnorskan ett annat snarlikt
ord: s é tr ’fjældgræsgang’ med långt æ (ej c). Det fsv. sæt-
ra la p a ’en i skogen byggd lada’ DL., YML. är sammansatt
med detta sistnämnda ord sæ ter. I många fsv. ortnamn
ingår -sæ ter (nysv. -sater) såsom senare led, t. ex. fsv. B irk e -
sæ ter. Ofta torde det vara omöjligt avgöra, om senare ledet
i dylika är -sæ ter eller -sæ ter (=isl. setr). När -sæter i
dem ingår, förklaras rotvokalen liksom i fnorska -setr.
Att isl. H iapningar talar kraftigt emot H:s sats, har
visats ovan s. 351 if.
Isl. pegn ’fri man’. Ordet brukas dels ”i modsætning
til fyrsten selv”, dels i ”modsætning til trællene” (Fritzner2);
fsv. pæ gn piæ gn översättes av Söderwall ”man, fri man*
(tapper) krigare, hjälte”. Det är identiskt med ags. peg(e)n,
fht. degan. Fordom sammanställdes detta ord stundom
med got. piu s ’tral’; så t. ex. av Kluge i Et. Wb., 4de uppl.
Emellertid har man numera väl allmänt övergivit
denna etymologi. Det vore dock mycket påfallande, om ett
ord med betydelsen ’fri man’ i m otsats till trälen skulle
etymologiskt sammanhänga med ett ord med betydelsen ’träl’
(got. p iu s översättes som bekant med ’haussklave’). Med
rätta yttrar Zupitza Die germ, gutturale (1896) s. 76, att
sammanställningen av pegn med p iu s är ”lautlich völlig un-
möglich, begrifflich wenigstens unwahrscheinlich”; även Hertz-
berg Glossar opponerar sig från betydelsens synpunkt emot
att sammanställa dessa ord. Med rätta forbindes numera
pegn med gr. réu vo v ’barn’, och man antar, säkerligen med
skäl, att dess urgerm. formvarit *pegna- (got. *pigna-);
jmf. t. ex. Torp i Ficks Vergl. Wb. III3 s. 177, Falk och
Torp Et. Wb. I 1307; även Kluge har i sjunde uppl. av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
