Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i fno. språk. 387
staviga, utan långstaviga (*selhan *melhas). H. har icke
anfört någon enda kortstavig mask. «-stam utan brytning.
Däremot saknas tvärtom brytning i åtskilliga långstaviga
mask. «-stammar: isL stertr etc. (s. 362).
2) Yissa kortstaviga neutrala «-stammar, särskilt/c/ ’fjät’,
e f ’tvivel’, pel ’botten m. m.’, set ’ett sl. sittplats’.
Emellertid finnes obruten vokal även i åtsk illig a lång-
staviga neutrala a-stammar (segl ’segel’, berg ; biarg etc.] se
s. 366). Den obrutna vokalen i fet, e f set förklaras väsent-
ligen som i de långstaviga segl etc. Dessutom ha special-
faktorer bidragit till bevarandet av e (se s. 367 ff.). Simplex
pel är ett ån. key. i fornspråket. Dess e förklaras s. 369 ff.;
för övrigt finnes brytningsdiftong i det med pel identiska kjæl
i dialekten i Romerike.
Obruten vokal användes även i svenskan i fcet ’fjät’, tål
’botten etc.’, sæthus ’boningshus’ m. fl. kortstaviga neutrala
a-stammar.
De av H. framhållna isl. siot, miot, *fiot äro icke plu-
raler till de neutrala a-stammarna set ’ett sl. sittplats’, met
’värdering’, fet steg’, — utan siot, som oftast brukas i sin-
g u la ris (icke i pluralis), och som betyder ’boning’, är en
neutral es-os-ws-stam — det blott en gång säkert anträffade
miot, som betyder ’riktigt mått’, är en fem. ö-stam (jmf.
gefa : giof f. med meta : miot f.) — det blott en gång
i fornspråket anträffade ofiöt ’utilbørligheder’ kan icke vara
sammansatt med det negativa ö- och ett pluralt ’fot ’fjät’,
eftersom ett *fiot ’fjät’ icke finnes, utan nyisl. fjöt betyder
’impedimentum’, ’fatum”.
3) Det kortstaviga adjektivet gerr ’glupsk’ (och det ej
påvisade *sefr ’lugn’) i motsats till de långstaviga diarfr
’djärv’ etc.
Det är så långt ifrån, att denna motsats talar för H:s
hypotes, att tvärtom den obrutna vokalen i gerr {*sefr) för-
klaras vida lättare med min teori (se s. 382 ff.). För övrigt
ARKIV rÖ R NORDISK PII.OI.OOr XXX, N T P Ü IJD X X V I. 2 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
