Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
888 Kock: Brytningen i fno. språk.
har fsv. scever jämte siæver och nysv. blott säv(e)lig utan
brytning.
II. Såsom direkta bevis emot H:s hypotes erinrar jag
särskilt om följande:
Diftongen ia, framkallad av äldre brytning, föreligger
faktiskt i t. ex. följande kortstaviga västnord. ord: urnord.
*eka ’jag’ > fnorska iak, i flera nyno. bydemål jsg eller je
— urnord. *$kela > fnorska skial ’dokument’ — urnord. *fera
> fnorska fiar ’fjärran’ — urnord. *pela > fnorska *pial z>
nyno. dial, kjæl ’grundstykke i plov’ (Romerike) — urnord.
*He$aningöR (jmf. fht. Hetan) z>isl. Hiapningar. Andra
exempel ovan s. 353 ff.
När H. menar, att den äldre a-brytningen skulle ljud-
lagsenligt ha uteblivit även i vissa trakter av Sverge, näm-
ligen Västergötland, Värmland, Närike, Västmanland och
norra Uppland, så motbevisas detta antagande av följande:
Äldre Västg.-lagen har brytning i iak ’jag’ (55 ggr) —
skial ’gränsmärke’ (aldrig skæl) — fiœt ’fjät’ (aldrig fæt) —
urnord.*/era :fiærme (c fiœrmen ’längre borta’). I Västgöta-
målet jak ’jag’.
I Värmlands-målet heter ’jag’ ja. — I Närikeia(^) —
Västmannalagen har iac ’jag’; Västmanlands-målet ja. — I
målet i norra Uppland heter ’jag’ jag, ja\ jmf. iœk med
brytning i Upplandslagen.
På grund av den här gjorda undersökningen anser jag
mig med full bestämdhet kunna påstå: den äldre a-bryt-
ningen har. lju d lagsenligt in trä tt även i kortstaviga
ord så väl i de västnordiska som i de östnordiska
språken.
Lund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
