Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i fno. språk. 349
"Det færøske sprog er for øjeblikket i en stærk gæringsperiode. På
den ene side vrimler det i den daglige tale af ufærøske, navnlig danske, ord
og vendinger, s;å man skulde tro, at sproget med stærke skridt gik sin
opløsning i møde; på den anden side er det dog ikke blot muligt, men endog
let overkommeligt i skrift att fremstille et forholdsvis rent færøsk med
undgåelse af de fleste i samtalesproget gængse fremmedord”.
Då man nu hade många sådana motsvarigheter som da.
hjærte: färö. hjarta, da. jævn: färö. javniir, da. jærn : färö.
jarn osv., så låg det nära att ersätta de danska fjæle, stjæle
med de färö. fjala, stjala.
Det må även nämnas, att det färö. fjala nu böjes svagt
och har i prêt. Id. *) Det fsv. fiæla böjes som kalia (dock
i vissa sammansatta part. -fulghin: daghfulghin osv.); så
ock det nyno. i Hardanger använda fjela ”søge, speide efter
noget” (se vidare ovan s. 328). I fall det fárö. fjala for-
dom kunnat använda denna samma flexion (hvilket dock
är mycket ovisst), har det intet vitsord i den diskuterade
frågan.
Det i den utdöende shetländskan förekommande, hos Ja-
kobsen Etym. ordbog over det norrøne sprog på Shetland
upptagna samt efter honom av H. anförda fjnl ”skjule sig,
forsvinde for synet” bör bedömmas som det färö. fjala. —
Möjligheten finnes att a-brytning inträtt framför supradentalt
l även i det shetländska ortnamnet Iali, men dess vokalisa-
tion kan fullt tillfredsställande förklaras även på annat sätt
(se ovan s. 340).
I Romerike i Norge har i ord med supradentalt l ome-
delbart efter e den yngre «-brytningen med sannolikhet in-
trätt i ord med w-förlust. Detta framgår av sådana hos
Aasen och Ross anförda exempel som isl. peli ”tjäle”: rom.
kjæla — isl. melr ”sandbanke”: mjæla m. (även mjæláleere1
mjælasann), och det bestyrkes av de i samma trakt förekom-
*) Så vitt jag ser, upptages hvarken fja la eller stjala såsom starka
verb i .T
. Dahis lilla Førovsk Mållæra (1908).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
