Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348 Kock: Brytningen i fno. språk.
ord den färöiska starkt arkaiserande normal-ortografien, ehuru
denna endast mycket bristfälligt återgiver det värkliga Färö-
uttalet.
Att i färöiskan liksom i de flesta andra nordiska dia-
lekter brytningen normalt ljudlagsenligt uteblivit i kort-
staviga ord med w-förlust, visa följande exempel:
de färöiska i Jakobsens glossar anförda (ursprungligen)
starka verben bera ”bära”, skera ”skära”, geva ”giva”, meta
”värdera”, skera ”skära” utan brytning. Hammershaimb upp-
tar i sin Færøisk sproglære i Annaler for nordisk oldkyn-
dighed 1854 s. 257 även geta ”kunne” och nema ”tage ved”.
de maskulina kortstaviga w-stammarna feti ”del av en
haspe* — nevi ”næve*.
Däremot finnes a-brytning t. ex. i
de (ursprungligen) långstaviga starka verben gjalda ”be-
tale”, hjälpa ”hjælpe”.
de maskulina långstaviga w-stammarna bjalki ”bjelke”y
hjalli ”fjældafsats”, javni ”lige, ligemand”, kjalki ”kæve, kind”,
skjal(f)ti ”skælven”. ‘)
A-brytning användes även framför (fordom) supradentalt
/, såsom nämnt, i de (ursprungligen) starka verben fjala,
stjala och dessutom i verbet kjala (pret. Id) ”danne top el.
mønning (kjölur) på et høhæs, lægge hø i toppen af et hæs”.
livad som emellertid gör det ovisst, huruvida den yngre
a-brytningen ljudlagsenligt inträtt i de färö. fjala, stjala,
(ikjala) är följande omständighet:
Färöiskan röner, såsom delvis antytts, i våra dagar och
har säkerligen även tidigare rönt ett synnerligen starkt
inflytande från danskan. Så yttrar J. Jakobsen i Færøske
folkesagn og æventyr s. XLl:
J) Verbet f ja ra ”ebbe” var under samnordisk tid långstavigt (se Kock
i Ark nf. XV, 286). Verben tjakast ”kives, klamres”, pjaka ”pusle uden
synderligt resultat” böjas såsom kalla och hava alltså (se ovan s. 828 f.) intet
vitsord i den diskuterade frågan. För övrigt har fjara samma flexion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
