Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i fno. språk. 357
ett tyskt lån (fht. jesan, mht. jesen); jmf. den fordom an-
vända stavningen gäsa med det äldre tyska gesen jämte
jesen. Men ett äldre äsa kan även från det gamla subst.
iastr hava lånat j- och därigenom hava antagit formen jäsa.
Naturligtvis finnes även den m öjligheten, att en eller
annan dialekt (sådan som Dalmålet) med ljudlagsenlig utveck-
ling e > ia (jä) i kortstaviga ord med w-förlust kunnat
bidraga till stadgandet av nsv. jäsa i riksspråket; sanno-
likheten härför är dock myc;ket ringa, då dylika dialekter
annars icke utövat inflytande på det moderna riksspråket på
liknande sätt.
Från en norsk dialekt (i Hardanger) har Ross antecknat
neutr. jas, mask. jase, båda med betydelsen ”ophidselse af
sind og krop, mest som følge af skynding; hed hast; stak-
aandet ivrighed”. Då ordens betydelse mycket avviker från
den av nno. æse ”jäsa” osv., är det ytterst ovisst, om dessa
ord etymologiskt höra tillsammans. Med ungefär lika stor
rätt skulle dessa blott från ett helt litet geografiskt område
påvisade ja,s}jase kanske kunna sammanställas med det nyda.
hjaske, jaske ”stadig fare omkring, særlig vist i sølet føre, eller
være travlt beskæftiget, saa at man søler sig til og ikke
faar tid at tænke paa sit udseende” (Kristensen, Ordbog over
gadesproget2); jmf. det i Feilbergs ordbok (dock såsom ”usik-
kert”) från Yor härad anförda hjasse (hjasi) ”fare stundesløs
omkring uden at få noget udrettet”.
Men även om de mycket ovanliga nyno. jas, jase skulle
etymologisk sammanhänga med iostr ”jäst” osv., kan deras
vokalisation med min teori lätt förklaras. I så fall böra de
naturligtvis vara gamla ord. Jas neutr. (< *esa) har i så fall
äldre a-brytning. Jase kan hava fått sin vokalisation dels
från detta synonyma jas, dels från iostr ”jäst” (gen. iastar),
dels från ett sådant nyno. (från Telemarken upptecknat) verb
som jasta (böjt som kalla) ”om gjærende mælk, som deler
sig i opflydende skumfyldt tykmælk og valle” (Ross).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
