Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370 Kock: Brytningen i fno. språk.
beträffande verb av typen meta fallen. För övrigt torde
det vara alldeles självklart, att man ej kan antaga en
genomgående väsentligare påvärkan av verbalsubstantiv
sådana som biorg osv. på biarga osv.
I själva värket bar H. s. 68 själv insett, att dessa av
honom framkastade och nu av mig diskuterade hypoteser
icke kunna (tillräckligt) förklara motsatsen biarga : meta osv.
Han yttrar nämligen:
”Emellertid tror jag icke, att tendenserna till analogisk ombildning
kunnat vara den fullt tillräckliga anledningen till att de ljudlagsenliga brutna
formerna av vanliga verb som bera, gefa, gela, nema äro så sällsynta icke
blott på västnordiskt område, utan också i östnordiskan".
Huvudorsaken anser han ligga i satsakcentueringen. Han
menar, att ”de starktoniga verben ha brytning, de svagtoniga
sakna den” (s. 75).
Det är sedan gammalt känt, att brytning icke inträder
i ord, som i satsen äro relativt oakcentuerade. Yidare hava
jag och andra — såsom H. framhåller s. 76 — med hjälp
av satsakcentueringen förklarat vissa förut outredda ljudför-
hållanden hos de fornnord. verben.
Denna samma metod vill nu H. använda för att förklara
motsatserna hialpa :eta osv.
Jag måste emellertid med bestämdhet påstå, att det
alldeles icke lyckats H. att nå sitt syfte.
Han har icke gjort något egentligt försök att bevisa
sin sats, utan blott framkastat några få — enligt min upp-
fattning något flyktiga — anmärkningar.
TJnder sådana förhållanden är det knappast möjligt att
åstadkomma ett motbevis i värklig mening, och ett dylikt
skulle för övrigt fordra ett allt för stort utrymme.
Jag är emellertid övertygad om, att följande anmärk-
ningar skola göra till fyllest.
S. 76 menar H., att genom hans hypotes belyses,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
