Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Anmälan. 115
følghp och adv. komp. før (s. XX, jfr särsk. Brate Ä. Vml. Ijudl.
ss. 37, 38), vill anm. visst inte bestämdt förneka, men tror snarast
på en öfvergång y > ø\ jfr de icke få gamla exempel, som anföras
af Kock Ark. 9: 50 f. och Noreen Aschw. gr. § 116.
A-et i f randær (hskr. D) förklaras s. XXIV tydligtvis bättre än
i Östg. Ijudl. s. 20; men säkerligen beror det helt enkelt på skrif-
fel, såsom också förf. synes mest böjd att antaga.
Beträffande nom. ack. pi. ntr. pe (s. XXV) tycks mig an-
slutning till nom. pl. mask. pë (Zetterberg Bj. s. 8) minst lika
sannolik som öfverflyttning från nom. sg. fem.
Adv. e ’ej’ vill förf. (s. XXXIII) — säkerligen med rätta —
inte skilja från isl. ei och fgutn. ai, på hvilka man inte kan till-
lämpa Kocks förklaring, enligt hvilken fsv. e förutsatte ett æi c
svagtonigt Ægi < likaledes svagtonigt samnord. ceigi och sålunda
vore identiskt med fsv. egh.
Förf. lutar numera (s. XLII) åt den af Kock Ljudh. 1: 319 f.
framställda alternativa uppfattningen om en enhetlig utgångspunkt
för formerna af "antingen”, en mening, som äfven anm. är böjd
att föredraga.
S. LIV talas om formen annan vag (af vœgh). I detta sam-
manhang vill anm. inskjuta ett påpekande af en dialektform, som
jag på 1870- och 80-talen ofta hörde i Västrahäradsmålet (Jönk. 1.,
Smål.), men icke kan erinra mig någonsin sett behandlas, nämligen
(åt 1. på den 1. denna 1. den här) vanen, d. v. s. sidan, hållet.
Här kvarlefver väl en direkt fortsättning af sådana uttryck som
fsv. høghra, winstra waghin, pa then waghen o. s. v. (Kock Ljudh.
1: 243), som i svagt betonad ställning öfvergått till van och där-
efter än en gång försetts med bestämd slutartikel.
S. LXIV skiljes vcerning i en antagen betydelse ’afgift, be-
talning’ från virp(n)ing och föres tillsammans med fsv. varninger
m. och vcerning f. ’handelsvaror, last’.
Intressantare än denna afdelning är helt naturligt den jäm-
förande delen.
I denna sin undersökning har förf. äfven indragit andra forn-
östgötska skrifter från 1300-talet, äfvensom delar af vissa från om-
kring 1400—1500 härstammande urkunder från Östergötland och
vidare några äldre nsv. skrifter, där man kan ha skäl att misstänka
befintligheten af östgötska dialektdrag, allt under jämförelse med
förhållandena i de moderna östgötadialekterna.
Beträffande dessa fsv. texter utgår förf. från den förutsätt-
ningen, att de i allt väsentligt återge östgötaspråk; i vissa fall
medger han dock möjligheten af att utomöstgötska inflytelser
kunna föreligga.
För hskr. af Östgötalagen accepteras Schlyters tidsbestäm-
ningar. Att de uppvisa ett något ålderdomligare språk, än man
af nedskrifningstiden skulle vänta, beror på inverkan på skrifvaren
från läsningen af de äldre originalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
