- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioandra Bandet. Ny följd. Tjugoåttonde Bandet. 1916 /
184

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184 Kock: Unders, i fnord. gramm.
pres. från medeltiden, men dess vokal kan förskriva sig från
3. sg. pres. (gnestr), liksom detta är fallet med isl. snerta
”beröra”, hvilket havt dentalt (ej supradentalt) w, och som
icke desto mindre visar obruten rotvokal.
Att den fornnordiska brytningen ljudlagsenligt inträdde
även omedelbart efter supradentalt n (t. ex. i ljudgruppen
gn-), framgår av ett hittills av lexikograferna, så vitt jag
ser, nästan alldeles förbisett ord.
I Snorres Edda. II, 431 heter det i stycket ”fra fenris
vlfi” sålunda: ”Æ n ]>viti hæitir hæll ær stændr i holinum.
ænn gniçll hæitir ravf ær borvct ær a hælinum”. Det här
mötande ordet gniçll (gnioll) torde icke nämnas av någon
annan lexikograf än Egilsson i hans Lexicon poëticum (I8601)).
Här yttras om detta ord: ”
gnjoll f. foramen in palo cui
alligatus est Lupus Fenres”. Sammanhanget visar tydligt,
att gnioll är nam net på ett i en påle borrat hål. Ome-
delbart förut omtalas, att pålen (hæll) heter pviti, hvilket
ord sammanhänger med ags. pwltan ”to cut, cut off”, isl. pveita
”hugga”, pveiti n. egentl. ”ett avhugget stycke”, det svenska
ortnamnet Tvet osv.
Frågan är då, hvad namnet gnioll egentligen betyder.
I isländskan har man till det starka verbet gella gialla
”ljuda gällt” det feminina substantivet gioll ”starkt larm”, till
verbet biarga ”hjälpa” subst. biorg ”hjälp”, till gefa ”giva” subst.
giof ”gåva” osv. På alldeles enahanda sätt har man till
verbet gnella *gnialla ”gnälla” havt ett feminint substantiv
gnioll ”gnällande”. Ett ord gnioll med denna betydelse
”gnällande (gnisslande)” är uppenbarligen ett synnerligen
karakteristiskt namn på ett genom borrning i en påle åstad-
kommet hål. Borrning framkallar ju ett gnällande, fräsande
eller gnisslande ljud.
Men liksom de feminina substantiven gioll, biorg, giof
*) I den nya av Pinnar Jönsson bearbetade upplagan finnes ordet icke,
säkerligen emedan det — icke utan skäl — uppfattats såsom nomen proprium.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1916/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free