- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioandra Bandet. Ny följd. Tjugoåttonde Bandet. 1916 /
195

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Unders, i fnord. gramm. 195
När kan det nu genom ortografien i fornvästnordiska
håndskrifter under dylika förhållanden anses vara konsta-
terat, att ett w-omljud på långt a fortskridit (ej blott till p,
utan) ända till ö?
Tydligen endast, när stavningen med ó (o) är norm al
och v an lig i sådana handskrifter, som använda p (p) eller
á {a) i w-omljudda ord av typen pl. t&r {tår) ”tårar”. När
man t. ex. ofta finner i samma handskrift ord av typen óru
”voro” med ó, men däremot pl. tfar {tår) osv. med p {á), så
måste óru hava uttalats med ö-ljud. I fall däremot blott
någon enstaka stavning med ó (o) (t. ex. i ordet to ”tå”)
skulle förekomma i någon handskrift, så visar detta icke,
att ordet uttalats med ö-ljud; den enstaka stavningen to kan
nämligen mycket väl angiva ett uttal med det vanliga p-
ljudet. Icke häller visar i en handskrift sådan som AM.
645, 4:o den flera gånger mötande stavningen ó (o) ”amnis”,
att ordet uttalats med p-ljud, eftersom just denna hand-
skrift, såsom nämnt, norm alt använder 6 (o) över huvud
för att angiva långt p-ljud (i pl. tócn till sg. takn ”tecken”,
dat. pl. sorvm till sg. sår ”sår”, pl. pres. ind. grotom till
gråta ”gråta” osv.).
Nu hava de västnord. språken ej så få ord, som ljud-
lagsenligt skulle hava fått ett ur ä genom om edelbart
följande w-ljud utvecklat ö-ljud, ifa ll den av N. antagna
ljudövergången värkligen inträtt. Jag nämner följande:
urno. *brähwu : isl. brpy brå, nyisl. brå, fsv. brä ”ögon-
hår” (jmf. ovan s. 191).
urno. *tähwu : isl. ti tå, nyisl. tå, fsv. ta ”tå” (jmf. ib.).
urno. *ahwu *äu : isl. ^ á normalt, nyisl. à, fsv. a
”amnis”.
urno. *hähwu eller *hahwu, *häu : fno. há ”nachgras”
(jmf. s. 191).
urn. *raihu *rähu : isl. r$ ra, nyisl. rä ”rådjur”.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1916/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free