- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioandra Bandet. Ny följd. Tjugoåttonde Bandet. 1916 /
256

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

256 E. Olson: Flores o. Blanzeíior.
medh borgha wu ra dh ko st el ik,
och grundar då denna förmodan vad borgha beträffar därpå,
att det fyller det nämnda kravet på en speciell bestämning
här, vad muradh pf. p. angår därpå, att läsarten i F och
E under antagande därav innebär en lättare förvanskning,
än om det från början stått t. ex. medh borgha och mura
1. dyl. (som i C), liksom saknaden av bindeord i B (borga
mura) därigenom lätt förklaras.
Bet. av borgh torde här vara: ”fästningsvall”, ”fäst-
ningsmur”, ”faste” — enligt min mening en norvagism (jfr Från
fil. fören. i Lund 4: 89). Uttrycket medh borgha muradh
motsvarar ej fullt det isl. vigskarðacfr, men rör sig inom
samma sfär.
V. 1078—9. Det har omtalats några fåglar i en lust-
gård i Babylon, som sjunga så, att t. o. m. de vilda djuren
tämjas därav. Därpå heter det v. 1078—9 enl. A: The
diwr skilias qwidho løst | thy hw art thera høre sina na-
turlika røst.
I B och C skiljer sig texten från den i A därigenom,
att skilias är ersatt av liffw a , och att ordet naturlika saknas.
I F och E åter lyder stället: the dyior the synge sørige
løst (E: qvideløsth) | hwaer medh sin natwrlig (E: stercke) røst.
Yersarna sakna motsvarighet i den bevarade isl. texten,
men svara, såvitt jag kan finna, emot fra. (v. 1733 f., hskr. B):
chacuns oisiax a sa manière. Härav kan slutas, att A:s
skilias = ”låta urskilja el. särskilja sig” i första versen är
riktigt bevarat. I så fall är emellertid den andra meningslös
och måste ändras, antingen så, att i st. f. hwart (nom.) in-
sättes hwariom (dat.) och i st. f. sina . . røst (ack.) sin .. røst
(nom.): ”till var och en hör dess naturliga röst” — eller
ock så att i st. f. høre insattes hafuer: ”var och en har sin
naturliga röst”. Meningen blir i varje fall densamma, näm-
ligen, att de olika fåglarna igenkännas på sina olika röster.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1916/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free