- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioandra Bandet. Ny följd. Tjugoåttonde Bandet. 1916 /
333

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wadstein : Textförklaringar. 388
Det i andra raden stående förweckna tolkas i Ordl.
sålunda: ”ge sig, försvinna från skådeplatsen (jfr mit. vor-
wikenf. Detta passar ju ej om en ”ädell roos”. I stället
bör man helt enkelt tänka på sv. vekna ”bli vek”, även
”böja” i en gammal visa, Sv. Landsm. Bih. 2: 46: ”Honn
w ecknades nedh till iordenn, iagh mente honn skulle retth
döö”; jfr ock da. vegne ”blive blød”, även ”bøie”: ”en lang
tynd Stang som . . . vegner sig i Midten” (i Da. Yid.-selsk.
Ordb.). förweckna förhåller sig till vekna liksom t. ex. för-
blekna till blekna, förvissna till vissna, d. v. s. betecknar
såsom fullbordad den process det enkla verbet uttrycker;
det betyder således ”bli fullständigt böjd”; på här ifrågava-
rande ställe kunde det återges med ”digna ned”.
S. 113, r. 36:
Een hiort, som har itt guldband om
och hörer strenger klingha.
strenger skulle enligt Ordl. vara att förstå som ”bojor”.
Denna betydelse vore egendomlig. Jag fattar det helt en-
kelt som ”strängar;\ Detta passar särskilt bra ihop med
det något längre ned följande ”dantza”: en hjort, som är
bunden, om ock med guldband, och som hör stränga(spel)
klinga, han dansar ända ej så glatt som den, som får
springa fritt i dalen.
S. 117, r. 4.
”(Här seer man) sijn under” tolkas i Språk!, anm. ”sina
(otaliga) underbara (saker)”. Uttrycket är en slavisk efter-
bildning av det tyska: ”sein Wunder sehen (hören)” = ”etwas
sehen (hören) das jemandes Staunen zu erregen geeignet ist”
(ex. i Lessings Minna v. Barnhelm: ”Du sollst dein Wunder
hören”). ”Här seer man sijn under” betyder således: ”här
seer man något, som måste väcka ens förundran”. Yad de
tyska ”sein Wunder sehen, hören” angår, har väl possessiv-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1916/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free