Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Kock, En fornnorsk och östnordisk ljudlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 Kock: En t’norsk o. önord. ljudlag.
språken, men däremot i isländskan och i fornvästnorska
dialekter genom (yngre) w-omljud övergick till stiornu.
Denna uppfattning, som i huvudsak harmonierar med den
under 1860- och 1870-talen rådande åsikten, hava t. ex.
Pipping i Neuphiologische Mitteilungen 15/ tl — ls/ l2 1902
s. 6 ff., Hultman Hälsingelagen s. 344 ff. (jmf. även ett
vida tidigare uttalande av honom i Finländska bidrag till
svensk språk- och folklifsforskning s. 96 noten) och (numera)
Noreen i den av Paul utgivna GgPh.3 4, s. 70.
I vissa delvis mycket viktiga avseenden divergera dock
dessa forskares åsikter.
Delvis harmonierar Torp och Falks uppfattning i Dansk-
norskens lydhistorie s. 121 med den nu refererade åsikten.
Så heter det: ”Ved a i følgende stavelse fremkommer eaz> ia
(a-brydning); ved u {v) i følgende stavelse fremkommer, naar
dette bortfalder, *eu, *eo>itø, io; naar det bevares, deri-
mod ia (^-brydning)”, och s. 122 läser man: ”Langt senere
[än övergången *ferÜUR > *fiorfrr etc.] virkes brydning af
bevaret w
. Brydningsvokalen var her ia, som i islandsk
og vestnorsk ved tø-omlyd gik over til ig l). Paa
denne vis gav urnord. *etim{å)n Östnord. iatm (n\ vestnord.
igtunn”. S. 126 yttras: ”B estaaende u voldte . . . ikke
tø- men a-b ry d n in g 1
): *etunR blev iatunn . .
Såsom en motsats till ”omljuds-teorien” står följande
åsikt, som lämpligen karakteriseras såsom ”epentes-teorien”.
Den antyddes i viss mån redan av Blomberg i Bidrag till
omljudsläran (1865) och framställdes något mera genomförd
av Paul i Beitr. VI (1879) 16 ff. Under senare tid kan
den väl sägas hava motiverats särskilt av mig, t. ex. i Forn-
svensk ljudlära II (1886) s. 481 f., Ark. nf. XVIII, 346 ff.,
Umlaut u. Brechung passim, särskilt s. 279 ff., Sv. ljud-
historia III passim, särskilt s. 237 ff. Jmf. även på de
anförda ställena citerad literatur.
*) Här spärrat av mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
