- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettiotredje Bandet. Ny Följd. Tjugonionde Bandet. 1917 /
298

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Åkerblom, Bruket av historiskt presens i den tidigare isländska skaldediktningen (till omkr. 1100)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

298 Åkerblom: Historiskt presens.
Huru de omdömen ha varit beskaffade, som eventuellt
ha inlett de olika stevbalkarna i Ragnarsdr., därom veta vi
intet. Det är möjligt, att dessa ej ha varit så formulerade,
att de lika fullständigt som de inledande omdömena till de
två bevarade stevbalkarna av Haustlçng ha knutit allt det,
som har blivit berättat i varje avdelning, tillsammans med
de dithörande bilder, som ha fått utrymme på skölden. I
detta avseende fyller den senare dikten varje berättigat an-
språk. Så i str. 1: ”Sék á hreingçru hlýri hildar fats trigg-
laust of far þriggja týframra tlva ok Jjaza”; likaså i str.
14: ”Ed’r of sér á baugi ’hellis baur hyrjar’, es ótti jçtna
lét of sóttan Grjóttúna haug”. Några påpekanden i pres.-
form har Tjodolv på grund härav kanske ej funnit nödiga;
sviðnar i str. 13 (jmf. s. 296) är nog ej ett sådant; däremot tyckes
sammanhanget tala. — Avslutningen av varje parti i kvädet
innehåller i motsats till inledningen blott ett konstaterande
av det faktum, att det, som bar blivit berättat, finnes (i
vilka moment?) att skåda på skölden.
I belysningen av det nu anförda skulle vi lätt kunna
tänka oss orsaken till de många pres.-formerna i Ulvs Hus-
dråpa. Yäggarna ^och taket i Olav Pås hall lämnade ut-
rymme för ett större antal tavlor, som också kunde få ett
avsevärt format. I en dikt om dessa dekorationer var
rikligt tillfälle att i pres.-form företa ett utpekande än av
den ena, än av den andra tavlan och detaljen, medan de
tillfogade supplerande sägenpartierna jämförelsevis mindre
ofta gåvo anledning till användning av pret. Enligt denna
uppfattning skulle bland andra skildringar i bild i hallen
ha funnits en av Heimdalls och Lokes strid vid Singasten i
det ögonblick, då den förre hade äntrat opp på stenen.
Yilket eller vilka moment i sägnen om Tors fiske som sni-
daren hade avbildat, skulle i motsats härtill ej framgå av
diktfragmenten, som däremot behandla flera andra partier av
sägnen. En stor tavla med framställning av Balders bål

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:27:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1917/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free