Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Åkerblom, Bruket av historiskt presens i den tidigare isländska skaldediktningen (till omkr. 1100)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkerblom: Historiskt presens. 303
Gjúka ættar” (”fruktan är allmän för [Magnus’] väpnade
skara”); här omtalar skalden ett bestående faktum, alldeles
som när han sedan i str. 18 (s. 311) berättar, hur lysande
Magnus’ härfärd ter sig: ”Det förekommer männen, som om
himlakonungens änglaskaror samlade sväva hän över böl-
jorna, när fursten låter skeppet löpa över havet” J).
Yalgard ”å Yelli” har i sin dikt om Harald Hårdråde
str. 5, 7 och 11 (Skj. I B s. 361 f.) mitt i skildringar
i pret. uttalanden inflickade om konstanta eller itererade
förhållanden:
(5) ”Harald, du sköt skeppet fram för att mottaga den skö-
naste last; östan ifrån Gårdar medförde du guld; ära, som ej kan
misstänkas (=* lastas), bevisas dig; utmärkte konung, du [...] såg Sig-
tuna, då havsstänket höll opp”. (7) ”Harald, du härjade fullständigt
hela Seland; vargen löpte raskt till att besöka den fallna valen;,
furste, du slår dina fiender; konungen gick med många män och
mycken makt opp på Fyen och gav ej hjälmarna litet arbete; den
sargade skölden brast sönder”. (11) ”Skummet fyllde guldets un-
derlag; det svällande havet lekte, och böljorna tvådde de fruktans-
värda huvudena på härskeppen; du råder för hela Norge, och
aldrig fårar en ypperligare furste det kalla havet; den modiga
skaran stöder sin drotten”.
Jämför även Tormod Trevilssons Hrafnsmål str. 1 (1. c.
s. 196):
”Först fällde krigaren med svärd honom, som man kallade
Yigfus; där slita sedan korparna föda av den sårade krigaren,
Björns son”.
Arnor Tordarsons Magnusdråpa str. 15 (1. c. s. 314)
kan tjäna till jämförelse:
”Sandiga driva liken av Svens män söderifrån intill stranden ;
folk ser vida omkring utanför Jutland, var liken flyta; ulven drar
likhögen opp ur vattnet; vargen sliter i kropparna i vikarna; Olavs
son förbjöd örnen att fasta”.
Även här motiveras användningen av pres. ytterligare
av den iteration, som skalden velat framhäva, låt vara att
én svag möjlighet finnes, att det hela bör tänkas i pret.
*) Jmf. ock Ottar Svartes Hpfudlausn str. 6 (1. c. s. 269), samme förf:s-
Knutsdråpa str. 3, 9 f. (s. 273, 274 f.), i viss mån även Tjodolvs Magnusflokkr
str. 15 (s. 335).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
