Ljungstedt, Aurora Lovisa, fru, född Hjort, romanförfattarinna under signaturen Claude Gerard. Född i Karlskrona d. 2 sept. 1821. Föräldrar: majoren vid flottans konstruktionskår Georg Leonard Hjort, härstammande från en gammal prästsläkt i Skåne, som fordom kallades Cervus, samt Fredrika Älf. Vid hennes morfaders, öfverjägmästaren Älfs, död 1835 flyttade föräldrarna med sina fyra barn, bland hvilka Aurora var äldst, till släktens egendom Krusenhof, belägen mellan Bråviken och Kolmården. Här förflöt hennes ungdom i ett lyckligt och gladt familjelif, där skämt och humor voro dagliga gäster och landtlifvets enformiga och hvardagliga händelser utgjorde föremål för de ungas komiska skildringar och karrikatyrer. Vistelsen i en skön och storartad natur bidrog tillika att framkalla på en gång allvarliga tankar och fantastiska bilder och scenerier, af hvilka månget minne sedan skildrats i författarinnans utgifna arbeten. Hennes mor, ett särdeles intelligent fruntimmer och lycklig målarinna, hyste den åsikten, att en väl uppfostrad kvinnas namn icke passade för offentligheten, och sökte därför vid den tidiga upptäckten af dotterns litterära försök på allt sätt, isynnerhet genom satirens vapen, kväfva detta anlag. Den senares naturliga böjelser i detta fall voro dock alltför afgjorda. Likväl åstadkom detta motstånd ett visst själfmisstroende som, jämte kvinnans lätt förklarliga skygghet för offentligheten, hos henne alstrade en föresats att aldrig sätta sitt namn på titelbladet af en bok samt på alla upptänkliga sätt förhemliga sitt författarnamn. Detta lyckades till en lång tid genom begagnande af olika signaturer o. s. v., men hennes namn yppades slutligen genom ett missförstånd, så att förf:s identitet med den värderade signaturen Claude Gerard ej längre blef någon hemlighet för allmänheten. 1846 gifte hon sig med d. v. kamreraren sedermera departementschefen i fångvårdsstyrelsen, Victor Ljungstedt. Först efter hennes flyttning till hufvudstaden trycktes i slutet af 1840-talet, dels i Aftonbladet, dels i tidningen Bore, åtskilliga smärre berättelser såsom följetongsartiklar. 1857 utkom i Aftonbladet berättelsecykeln Dagdrifverier och drömmerier, 1861 i Nya Dagligt Allehanda En jägares historier, 1864 Skymningsprat, 1869 Psykologiska gåtor, en större roman, 1870 Onkel Benjamins album, 1871 Järnringen, 1872 Moderna typer och i Familje-journalen Den svarta kappan, historisk novell samt 1875 en större roman såsom följetong i Aftonbladet, under titeln Inom natt och år, 1877 Hvardagslif och Gröna blad samt 1878 Den tomma rymden, o. s. v. Största delen af förenämnda arbeten äro 1872--82 utkomna i bokform under titel Samlade berättelser af Claude Gerard. L:s berättelser äro i hufvudsak sensationsromaner, byggda på »spännande» motiv och med intrigen ofta påverkad af öfvernaturliga tilldragelser. Ljungström, Claës Johan, präst, arkeolog, författare. Född i Sandhems socken af Skaraborgs län d. 25 juli 1819. Föräldrar: torparen Nils Börjeson Ljungström och Kristina Svensdotter. I ynglingaåren, då han som arbetare biträdde fadern, antingen med göromålen vid hemmet eller i utgörande af dagsverksskyldigheten vid herrgården, hägrade för honom ständigt hoppet att få studera och den möjliga lyckan att blifva präst. Föräldrarnas medellöshet hindrade dock i det längsta sonens önskningar. Först på sitt adertonde år intogs han i Skara skola, afgick 1842 till Uppsala och vigdes den 16 aug. 1845 till präst. Efter att hafva tjänstgjort som adjunkt och vice pastor på flera ställen i Skara stift, befordrades han till komminister i Bredared, förflyttades därifrån till en dylik befattning i Böne, sedan till Lidköping, samt utnämndes 1871 till kyrkoherde i Tunhem. Fadern, som särdeles älskade läsning, fäste tidigt sonens uppmärksamhet på fäderneslandets historiska minnen och förde honom så in på en bana, där den senare med framgång verkat både som forskare och författare. Utom andra öfversättningar har L. i bearbetning och sammandrag utgifvit »Hengstenbergs kommentar öfver psalmerna»; författat och utgifvit: Biografiska uppgifter om författarne till svenska psalmerna och psalmmelodierna 1852, Beskrifning öfver Bredareds pastorat (i Älfsborgs län) 1860, Beskrifning öfver Redvägs härad med staden Ulricæhamn 1861, Beskrifning öfver Åhs och Wedens härader samt staden Borås 1865, Beskrifning öfver Kinnefjerdings och Kållands härader samt staden Lidköping 1871, Vartofta härad och staden Falköping 1877, m. fl. häradsbeskrifningar; vidare Rúna-List eller konsten att läsa runor 1866, åtskilliga Liktal och predikningar, lämnat en mängd uppsatser i bunden och obunden stil till tidningar och tidskrifter samt utgifvit Vestergötlands Fornminnesförenings Tidskrift 1869--77. L. var den egentlige upphofsmannen till Vestergötlands fornminnesförening. Korr. led. af Vitt.- hist.- o. ant.-akad. i Stockholm och Nord. Oldskrift-selskabet i Köpenhamn m. m. Död d. 8 dec. 1882. Gift 1: 1855 med Sofia Amalia Albertina Sodenstierna och 2: 1869 med Hilma Katarina Björsell. Lloyd, Llewellyn, jägare. Född i England d. 27 juli 1792, vistades L. allt ifrån sin ungdom i Sverige och kan således, med allt skäl anses tillhöra vårt land. Han var bland de första af Albions söner, som nedslogo sina bopålar på den skandinaviska halfön för att tillfredsställa sin lust för jakt och fiske. 1823--40 uppehöll han sig omväxlande i Värmland, Dalarne, Bohuslän, på Dal och i Norge för att jaga och fiska, men i synnerhet för att idka björnjakt, en idrott, i hvilken han förvärfvade sig ett berömdt namn. I Venersborg bodde L. i omkring tjugufem år och afled där d. 17 febr. 1876. L. skulle enligt egen uppgift ha varit med om jakt på 102 björnar. Sina många jaktäfventyr i nordens skogar har