Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vapnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förträffligt låna sig till styckning och bearbetning af
andra kroppar, måste mycket tidigt blifvit gjord och
ledt till förfärdigande af vapen och skärande verktyg.
Knifven är också i sjelfva verket ett af de äldsta
redskap, och vi anträffa honom hos alla jordens
folk. Han förvandlas genom eggens förlängning till
ett svärd- eller dolkartadt vapen, medan han å andra
sidan genom eggens i början mycket ofullkomliga
beskaffenhet äfven kunde användas till såg. Taggar,
fiskben och dylikt ledde till uppfinningen af de
sylartade verktygen, men ur de skärande vapnen
utvecklade sig sedermera hos de jordbrukande folken
hackan, spaden, skofveln och plogen.
Det återstår oss ännu att omnämna den klass af vapen,
som menniskan först använde både till anfall och
försvar.
Fig. 77. Eskimålans af narhvalshorn.
Till de förra höra alla kastvapen, ifrån den
enkla slungan, som, gjord af en slingerväxt eller
en rem, i sjelfva verket ej var någonting annat
än en förlängning af armen för att med så mycket
större kraft kunna slunga den glatta kiselstenen,
som tjenade till kastkropp. Slungorna ha i de stora
kastmaskinerna, som ända till krutets uppfinning
voro i bruk inom krigskonsten, erhållit en vidsträckt
användning och fullkomligare utbildning.
I Sydamerika begagnas ett egendomligt vapen, det
så kallade kastklotet, en vid en lång lina eller
skinnrem fäst rund och tung sten, som med remmen
svänges några hvarf öfver hufvudet och, sedan han
derigenom erhållit tillräcklig fart, slungas ut. Han
flyger med en ofantlig kraft och fart mot målet och
återfångas efter hvarje kast med linan.
Australernas kastvidjor och polarfolkens, kastbräden
spännas alldeles på samma sätt, som barnen hos oss
använda, när de vilja få sina pilar att gå högt
upp i luften, mot skåror i skaften på spjuten eller
kastpilarna, hvilka hållas med venstra handen.
I stället för en enkel vidja begagnade man sig
redan från första början eller åtminstone mycket
snart af bågen, en genom ett starkt snöre eller
sena, som var anbragt mellan båda andarna, krökt
elastisk käpp. Uppfinningen af bågen och pilen
går likaledes tillbaka till mensklighetens första
barndom. Det oaktadt har han genom sin enkelhet
och förträfflighet öfver allt bibehållit sig ända
till eld vapnens införande och ofta äfven vid sidan
af dessa. Armborstet är endast en utvidgning och
fullkomning deraf.
Till kastkropparna hör äfven australernas bumerang,
ett krökt trästycke, som, på ett egendomligt sätt
kastadt, under farten oupphörligt svänger omkring sig
sjelft och beskrifver mångfaldiga kretsar i luften,
men slutligen återkommer till det ställe, hvarifrån
det blifvit shmgadt. Denna egendomliga skottlinie är
så mycket märkligare, som det ännu ej lyckats att på
matematisk väg utfinna dess teori.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
