- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel /
390

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenläggning - Chausseer och makadamisering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven rännstenarna anbragta midt på gatan, men merendels
hade hon två rännstenar, en på hvardera sidan och på
ungefär två alnars afstånd från husraden, så att en
smal gångstig gick tätt utmed husen. Äfven utanför
stadsportarna voro vägarna ett stycke stenlagda
på den närmaste landsbygdens bekostnad. Från vårt
eget land omtalas en sådan stenlagd väg mellan Gamla
och Nya Upsala, hufvudsakligen för den stora festen
den 18 maj, då S:t Eriks reliker buros i högtidlig
procession mellan de båda orterna, och på Gotland
började man stenlägga sumpiga ställen.

Utanför städernas område gjordes så godt som ingenting
för vägarnas underhåll. Man lät en lång tid förgå
innan någon reparation företogs, alldeles som i
Kina, der de stora vägarna först då upphjelpas, när
kejsaren skall göra en resa genom landet, eller som i
Spanien, der man med oerhörd kostnad bygger chausseer,
för att sedan i ett par årtionden låta dem förfalla
och, sedan de blifvit fullkomligt obrukbara, bredvid
dem bygga en ny.

Chausseer och makadamisering. Senare hälften af
föriidet århundrade betecknar en vigtig vändpunkt i
vägbygnadernas historia. Då uppträdde en amerikanare,
John Loudon Mac Adam, född 1755, död 1836, med
uppfinningen af ett vägbygnadssätt, som efter honom
kallas makadamisering. Det består deruti, att man
utbreder ett fem till åtta tum djupt skikt af stenar,
som i diameter hålla ungefär tre tum, höjer det något
i midten, derefter packar väl till det och täcker det
med ett nytt hvarf af stenar, som äro hälften mindre
än det första lagrets; detta andra hvarf packas sedan
äfvenledes fast tillhopa med en vält. Sedan Mac Adam
gått förut och Telford följt honom med uppfinningen af
den af ännu flera hvarf bestående chausseringen, började
man öfverhufvud nedlägga större omsorg på vägbygnaden.
Man gjorde flera försök att förena styrka med billighet,
gjorde iakttagelser, och resultatet blef vissa fasta
regler för vägbyggandet, hvaraf vi här skola anföra de
vigtigaste.

illustration placeholder

Fig. 419.

Man gör vägen ungefär 34 fot bred,
naturligtvis så rak som möjligt, om man ej måste taga
en omväg, för att undvika en sjö eller ett träsk, eller
i bergstrakter förekomma en allt för stor stigning. Som
regel gäller nämligen, att på 100 fots våglängd på sin
höjd får finnas 3 fots stigning. Uppför branta
bergsluttningar leder man vägen i zigzag- eller
ormlinier (serpentiner). På detta sätt blir det möjligt
att draga vägar till och med öfver de brantaste
bergkedjor, och alppassen, vägarna öfver Simplon, S:t
Gotthard, Monte Stelvio, Brenner och Mont Genis, äro
framstående exempel härpå.

Har man nu utstakat väglinien, börjar byggandet dermed,
att man spränger de nödiga nedskärningarna och tunlarna
och använder det på detta sätt erhållna materialet till
utfyllande af de öfver de närmaste sänkorna förande
bankarna. På båda sidorna om vägen gå vattengrafvar,
hvilkas jord ger en del af fyllningen till banken.
Denna höjes mot midten med 1/15–1/18 af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:20:37 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/1/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free