Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bildskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förtärt de på nedersta raden af bildade djuren: en
prärihöna och en sköldpadda. Indianerna ville härmed
underrätta europeer eller indianer, som kommo samma
väg, om den kosa de tagit.
Vi vilja anföra ännu ett prof på indiansk skrift,
som fått en viss historisk betydelse. År 1849
framlemnade några tsjippevayhöfdingar till Förenta
staternas president en bönskrift, affattad på sex
näfverremsor, af hvilka den första är återgifven på
fig. 466. De här afbildade, i originalet målade djuren
äro de särskilda stammarnas märken (totem). Hjertat
är på alla figurerna rödmåladt. Alla dessa hjertan
äfvensom ögonen äro genom streck förbundna med det
första djurets hjerta och ögon. Dessutom går från
detta ett annat streck till de längst ned till
venster befintliga afbildningarna af fyra små,
med hvarandra förbundna sjöar. Ganska sinnrikt
ville indianerna härmed uttrycka, att de alla vore
enhälliga i sin afsigt och önskan - öga och hjerta -
att bedja presidenten om tillåtelse att från Öfre sjön
- strecket mellan stammärkena och de fyra sjöarna -
få flytta till de små sjöarna. Man finner
ofta på detta slags skrift bilden af en röd hand,
ett bruk, som är utbredt från Yucatan ända till
indianstammarna längst i norden. Han är ett heligt
tecken, som uttrycker en ödmjuk bön till den store
anden, eller en symbol till betecknande af kraft,
makt och välde. Bär vid festliga tillfällen en
dansare detta tecken afbildadt på sin kropp, bor en
trollmakt inom honom, och de kringstående betrakta
honom med vördnad.
Fig. 466. Bönskrift från tsjippevayindianerna
till Förenta staternas president.
Bruket att smycka kroppen med vissa tecken, som
antingen endast målas eller inristas derpå, - är hos
indianerna mycket allmänt. Ändamålet med dessa figurer
är icke blott, som man vanligen antager, att pryda
kroppens obetäckta delar, utan äfven att derigenom
uttrycka stammen, som man tillhör, värdigheten,
som man inom den samma bekläder, bedrifterna, som
man utfört. Tatueringen måste följaktligen äfven
räknas till de olika slagen af bildskrift. Klimatets
stränghet, som gjorde det till en nödvändighet att
med kläder skydda de flesta kroppsdelarna, äfvensom
en stigande hyfsning undertryckte småningom denna
skriftart eller hindrade hennes utbredning. Dylika
bruk voro hos judarna strängt förbjudna, och den
kristna kyrkan belade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>