- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
150

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förklaring af några nordiska ord (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

’denna betydelse omöjliggöres dels däraf, att ordet i den
latinska texten motsvaras af montes ("excelsos montes
rememorata-rum miseriarura petea)7 dels däraf att något skruva eller skruv
med betydelsen ’bärgsskrefva3 annars icke är kändt, vidare
af det föregående attributet höghom (ej diupom) samt af
betydelsen ^ärgstopp* af biärgskruver på det andra stället. Jag
tror därför, att ordet äfven här betyder cbärgstopp3, såsom
den latinska texten gifver vid handen. Man hade snarast
väntat prep. a i st. f. i. Möjligen har man i dylikt
sammanhang kunnat i fsv. använda prep. i; jmf. sådana nysv. uttryck
som att vandra i de norska bärgen, och med föregående uppe:
att ligga uppe i bär gen samt det fsv. han skal feen vægh hanum
af læggiæ. sum han uill. eig - - i fiall vp (Vgl. I J. 12 pr.).
Men sannolikare är väl, att ligh i är skriffel för ligh a, hvilket
icke förvånar i en handskrift, som innehåller en stor massa
misskrifningar, och om hvilken Bure kunnat yttra, att den
innehåller "den wärste Svenska som fi TITI as skall" (jmf. s. VI
och s. 463 ff). Det fsv. ordet skruver ctopp* var snarast mask.,
efter som skruv har detta genus i Vestergötland (ehuru det
;är neutrum i norskan).

s k y r i æ.

Eunhandskriften af Skånelagen 11, 12 (Thorsens uppl.
s. 62) har följande ord: Fællær man træ innæn almænnings
skoghe, skyri af bafum ændum, "þa a han at hafa træ en dagh
ok iamlanga - -. På motsvarande ställe i Hadorphska hskr.
läses skeri af at bafum ændum i st. f. skyri af bajßum ændum.
Lund anför i sin ordbok skyri såsom en form af skæræ, en
uppfattning, som tydligen är ohållbar. Schlyter meddelar
skyri blott såsom variant och har icke upptagit den i sitt
glossar eller i sin ordbok. Formen skyri kan emellertid icke
vara felskrifven, då, såsom Schlyter upplyser, en hel massa
handskrifter hafva skyri eller skyriæ. - Detta er pres. konj.
af ett verb skyriæ cgöra ett skar’, cskäraJ, hvilket förhåller sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free