- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Svar på profässor Wiséns 'Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken' af Ludvig Larsson /
25

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svar på profässor Wiséns 'Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken'

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25

första d skulle betyda dasamlego * är möjligt, men hvarken
tydligt eller troligt, ty då hds. är Isländsk, talas här väl ock om
en Isländsk kyrka, men någon sådan, som förtjenat epithetet
dásamlig, har icke funnits". Ja, så skriver värkligen profässor
W.! Ock likväl handlar den del av taksten (sid. 143. 36-144. 19),
vartill den omtvistade raarginalanteckningen sluter sig, om -
paradiset! Sedan dess härlighet sjildrats i stycket hjGiom at
hvørso fagrar þær hallør ero - en af þé/re feotslo er eige saurr
ne synþ 143.36-144. is, följa orden En hvatke er ænd rnaNZ
girnesc þar. þa þióna. äller liluter þegar girnþow hörns. Ipuiai sa
er her í dauþlego lífe bérsc igegn munuþom sínum, þa mun hann
þær þar fÍNa óbrugþnar. oc hirþdar af guþe 144. 15-19 ock såsom
eksämpel härpå anföres i den utanför just dessa rader stående
(äller rättare börjande, ty den räcker till ock med raden 25)
marginalantecknÍDgen "þesar enar åafamligo hallør (jfr hvørso
fagrar þær halbr ero 143. se), oc þeNa eN dafarøliga fægnuct (jfr
Svásew hefro fägna goþom tiþendom oc nasar góþom ilm en ægo
fagryndow 144. 12-13) eigør eN. iæli. olafr. Izonungr nu fyr þia
at hann var hlydÍN Gujjf. boctorctow rnectan hann var iþeffom
heimi". W:s invändning mot upplösningen åafamligo, vars
riktighet sättes utom allt tvivel jenom paralällismen emellan þesar
enar åafamligo haller ock þeNa eN dafamliga fægnuct ock således
försvarar sig själv, ;är härmed bemött, på samma gång som hans
påstående, att marginalanteckningen saknar sammanhang med
taksten, är vederlagt. Hans antagande "Sa betyder förmodligen
sanc-tm* är på grund av det närmast föregående eN orimligt ock
kräver vidare den upplysningen, att, såsom jag i Stud. påpekat, hds. äj
har sa utskrivet utan f med punkt på vardera sidan. I W:s förslag
att läsa mnctus ser jag emellertid ett halft erkännande av min
läsning olafr \wnungr i st. f. hans eget ok, men då han påstår,
att det i hds. äj skulle vara antytt, att ök är förkortning, så är

1 Denna språkform, för vilken profässor W. själv får bära ansvaret, äfter
som jag i Stud. sid. 29 föreslagit den riktiga formen åasamligo} är
oförsvarlig, enär marginalanteckningen av dasawliga, hlyctÍN ock
heimi att dömma jenomgående har i i obetonad ändelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1888svar/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free