- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Svar på profässor Wiséns 'Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken' af Ludvig Larsson /
32

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svar på profässor Wiséns 'Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken'

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

att dat. sing. av pining på de två andra ställen, där denna form
säkert förekommer i StH, nämligen 72. 12, 135. is, heter piningo
ock icke pining, samt att, om jag äj missminner mig,
utrymmet i hds. äj är stort nog för sÍNe pinim/, vars 9 bokstäver kräva
en hel del mer plats än de 8 i pifl fÍNe, särsjilt emedan
bokstäverna nig äro mycket bredare än fi. Jag har vidare tillåtit
mig att förklara, att pining äj passar med hänsyn till betydelsen,
ock avsåg härmed att, såsom jag tror var ock en som opartiskt
granskar förhållandet skall finna, ordet pining i StH (ock
sannolikt även i de övriga äldre isl. handskrifterna) företrädesvis
uttrycker det aktiva begreppet ock kan översättas med pinande,
medan pisl uttrycker det passiva begreppet lidande, vilket
senare på detta stolle jer avjort bättre mening l.

W:s däräfter följande allmänna resonnemang på sid. 211
ock 212 om mina övriga rättelser torde trots den obevisade
in-sinuatsjonen överst på sid. 212 böra fattas som ett niedjivande
ock kräver således äj att bemötas. Jag vill dock påpeka ett par
omständigheter. Att det, såsom W. påstår, skulle vara likjiltigt,
om ett o kommit i st. f. ett ö, är äj så säkert. Det förra är
regelbundet tecken för u-omjud av a, men denna betydelse kan
ó hava blott i ôþlasc 10. i4, ofyndar 40. 2 ock OYom 150. 22.
Tecknet ö förekommer utom i dessa 3 ord 79 ggr nämligen 52
ggr som neg. prefiks samt i ö (= ero) 16. so. 19. 7, 144. 23, ön
24. 32, oska suno 29. 15, orør 31. 19, oro;>? 34. 2, ön 86. s, ôrv/w
105. 34, öro 107. 37, ö (= ero) 142. 14 ock i ôtte 11. í, ôasc 11. 2,
ðgorlega 44. 31, ôtte 45. s, ogorlega 54. 30, osot 33. 36, or 4. 23,
for 6. 3, ópi 44. 33, oro (= voro) 130. 20, foro 130. 23, 131. 5, 25,

1 Till tjänst för dem, som kunna vilja bilda sig en mening härom,
påpekar jag, att av pisl förekomma i StH former på sid. 2.25, 14.12,
21.1, 22.81, 23.29, 26. i*, aa, 27.17, 37. s, e, s, ia, is, is, «9, 38.24, 39.3,

40.25, 41.7,15, 42.36, 43.2,33,33, 44.30, 45.1, 51.2, 54.28, 55.23, 64.4,
66.23,27,28,30,31,33, 67.3, 68.4,28, 69.14,20,23,27,33, 70.5,13,17, 76.3,
81.8, 101.4, 146.12, 159.24, 160.8, 168. 12, 174. U, 34, 176. 33, 177. 14,18,

181.i8,2o,36, 182.31, 183.15,17, 184.18, 207.34, 216.20 ock av pining

på SÍd. 5.21,23,24,33,35,37, 30.8, 45.25, 72.12, 73.14, 74.24, 84.29.85.7,
105.11, 110.11, 124.25,28, 125.22,34, 126. IS, 135.18, 144.22,27, 146.30.
194.18,20.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1888svar/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free