- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
157

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Tyska inflytelser på svenskan (Esaias Tegnér)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

engelska orlop ’trossdäck’. Jonas Petri Grothus känner 1640
ingen annan översättning på lat. fori än öffuerlop, och ännu
Sahlstedt upptager 1774 det nu alldeles bortglömda
öfverlopp som förklaring af däck. Tidigast har jag anmärkt det
senare ordet hos Serenius, i tillägget till hans eng. ordbok
1734. Men hur föga rotfäst i språket ordet ännu vid denna
tid var, visar sig dels däraf, att Levin Möller 1745 icke
nyttjar däck som översättning af de franska orden pont och
tillac, dels — hvilket här intresserar oss — däraf, att Lind
1749 upptager ordet under formen täck. I enlighet härmed
skriver han också trytäckare osv. Det kan väl anses som en
tillfällighet, att språket i detta fall icke stannat vid formen
täck, ty i ett annat närstående ord taffeltäckare, t.
Tafeldecker ha vi än i dag t, och detta fastän man icke i Sverge
talar om att täcka ett bord. I danskan heter samma ord med
fonetiskt tydlig lånordsform Taffeldækker, liksom också
danskan har verbet dække ’duka’.

Om i det anförda fallet lånordets anslutning till en
inhemsk stam ligger någorlunda nära, så är förhållandet
annorlunda vid de ord, som hos oss blivit upptagna under
formen berätta, underrätta, afrätta, förrätta, inrätta, mat-rätt.
Liksom det lågt. richtich hos oss blivit riktig, så borde lågt.
berichten, underrichten, africhten osv. hos oss hetat berikta
osv. Om man ser på det sistnämnda ordets betydelser, så stå
de ganska fjärran från vårt rätt. Särskilt gäller detta om den
betydelse ’meddela sakramentet’, som ordet från tyskan medtagit
till vårt språk, där den ännu är bruklig i flera munarter.
Det är alltså väsentligen den rent fonetiska iakttagelsen, att
den tyska stamstavelsen recht, richt i ett par förut
befintliga nordiska ord motsvarades af rätt, som i de anförda
fallen ledt till en omgestaltning af de främmande orden.
Närmast till hands låg på sitt sätt förvandlingen af det lågtyska
richte eller richt till (mat)rätt. Ordets fullständiga
fonetiska överensstämmelse med beteckningen för juridisk rätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1889/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free